Så ska Uppsalapolisen använda sina drönare

Låt oss säga att polisen ska slå till mot ett hus där det finns beväpnade personer. För att inte riskera att mötas av någon med skjutvapen runt husknuten kan polisen först skanna av platsen från luften genom att skicka upp en drönare.

Det här är ett av många tillfällen där Uppsalapolisen räknar med att kunna sätta in drönare. 

I september har tre poliser i Uppsala genomgått den särskilda utbildning som krävs för att manövrera drönare i polisiär verksamhet.  

– Innan årets slut ska all teknik vara på plats vid Uppsalapolisen. Då kan det bli frågan om att exempelvis söka efter försvunna personer eller bevaka idrottsevenemang med hjälp av UAS (drönare).

Det säger Sören Lyxell, UAS-ansvarig vid polisens Region Mitt där Uppsalapolisen ingår. UAS står för Unmanned Aerial System, ungefär obemannad luftfarkost.

En av fördelarna med drönare som Sören Lyxell lyfter fram är att polisen snabbt kan få en bild av hur stora folkmassor rör sig. Det kan till exempel vara under valborgsfirandet i Uppsala. 

Drönare kan överföra rörliga bilder till poliser på marken i samma sekund som de tas. I teorin skulle polisen på så sätt kunna följa en person som tar till flykten. Ett hinder är givetvis att drönaren måste vara kvar i UAS-operatörens blickfång för att kunna manövreras. 

För ett år sedan skaffade Uppsalapolisen sin första drönare. Men den har enbart använts av kriminaltekniker för att dokumentera platser där det inträffat bland annat brott och eldsvådor.

– Drönaren är ett jättebra hjälpmedel och fungerar ungefär som ett förlängt kamerastativ, säger Olov Bokefors, gruppchef för kriminaltekniker och UAS-operatörer vid forensiska sektionen i Uppsala.

Drönaren har öppnat nya möjligheter för kriminalteknikerna.

 – Om det till exempel är rasrisk i en byggnad efter en brand och alltför farligt för personal att gå in, kan vi istället flyga dit drönaren för att dokumentera, säger Olov Bokefors. 

Tack vare drönare behöver kriminalteknikerna inte lika ofta använda helikopter för att fotografera ett område, vilket innebär både billigare och mer lätthanterliga insatser.  

Poliser i Sverige började använda drönare under 2018 och sedan dess har antalet ökat snabbt. Idag har polisen cirka 150 drönare runt om i landet. Rickard Henningsson, processledare på polisens Nationella operativa avdelning, tror att antalet kommer att öka till 200 – 300 stycken. 

Hittills i år har polisen i Sverige utfört ett tusental drönarflygningar vid olika uppdrag. Rickard Henningsson berättar om en insats i mängden.

–  I juli försvann en person från ett vårdboende i Södertälje. Polisen letade med hundar och radiobilar utan framgång. Men efter ett tag fick man telefonkontakt med den försvunne. Polisen skickade upp en drönare som den eftersökte lyckades få syn på och en stund senare kunde personen lokaliseras. 

Att polisen tar bilder på allmän plats kan naturligtvis vara känsligt för den personliga integriteten. 

För att få filma på allmän plats med drönare behöver polisen tillstånd av Datainspektionen. Ett villkor för tillstånd är bland annat att platsen är brottsutsatt. Filmning kan tillåtas även för att dokumentera en brottsplats eller för att upprätthålla ordning och säkerhet.   

Vid årsskiftet kommer nya regler som innebär att polisen inte längre behöver söka tillstånd.

 – Istället ska polisen göra en egen prövning av om filmning är tillåten, uppger Nils Henckel, jurist vid Datainspektionen, DI.