Uppsala varnas för sin ämneslärarutbildning

Ämneslärarutbildningen i matematik, svenska och samhällskunskap vid Uppsala universitet får kritik i en ny granskning. Om inte bristerna åtgärdas kan examensrätten dras in.

Sektion läras ordförande Alina Lantto Qvarfort är inte förvånad över kritiken som riktas mot ämneslärarutbildningen, men dekanus Esbjörn Larsson är övertygad om att man kan rätta till bristerna.

Sektion läras ordförande Alina Lantto Qvarfort är inte förvånad över kritiken som riktas mot ämneslärarutbildningen, men dekanus Esbjörn Larsson är övertygad om att man kan rätta till bristerna.

Foto: Staffan Claesson UNT arkiv/Axel Tuvemo Johnson/Mikael Wallerstedt

Uppsala kommun2020-02-19 18:03

Universitetskanslerämbetet - UKÄ - har i en ny granskning bedömt landets olika ämneslärarutbildningar. Utbildningarna för gymnasielärare vid Uppsala universitet får där betyget "ifrågasatt kvalitet". Detta eftersom det finns brister främst inom delen för ämnesdidaktik, det vill säga läran om hur man ska undervisa i de specifika ämnena.

För Uppsalas del är det framför allt i matematik som ämnesdidaktiken är bristfällig, men även didaktiken inom svenska och samhällskunskap kritiseras. Om inte universitetet åtgärdar problemen kan man förlora rätten att utfärda examen i de kritiserade utbildningarna.

– Man tycker att vi brister i hur vi förmedlar ämnet till eleverna i skolan. Vi förstår att det är ett område som vi kan göra bättre. Ämneslärareprogrammet är en knepig utbildning att hålla i, eftersom det ligger hos flera delar av universitetet, säger Esbjörn Larsson, dekanus vid fakulteten för utbildningsvetenskaper på Uppsala universitet.

Problemet kan härledas till att Uppsalas ämneslärarutbildning är decentraliserad och förlagd på flera olika institutioner, beroende på vilket ämne eleven studerar. Är exempelvis målet att bli svenskalärare har man sina lärare på institutionen för nordiska språk. På en mindre högskola kan i stället hela lärarutbildningen hållas samman.

På Sektion lära, den del av Uppsala studentkår som representerar elever som studerar till att bli lärare, kommer resultatet inte som en överraskning.

– Det är självklart ett tråkigt besked, men jag är inte jätteförvånad. Under en längre tid har vi hört från vissa av våra studenter att det funnits brister i samhällskunskap, de senaste åren. Det finns inte tilläckligt med personal och kompetens inom ämnesdidaktik. Konsekvensen är att det kan bli svårare när man kommer ut i yrkeslivet och inte har kunskaperna som krävs för att undervisa i ett ämne, säger Alina Lantto Qvarfort, som är ordförande för Sektion lära och själv pluggar till ämneslärare i engelska och historia.

Vad vill ni se för förändring?

– Vi vill få in mer personal som kan undervisa i ämnesdidaktik. Vi vill också att man tar vara på att vi studerar till att bli lärare. Nu är det för lite fokus på det. Som ämneslärare krävs det att man har bra koll på ämnet, men vi behöver den kunskapen i kombination med hur man lär ut. Det är ganska centralt för en lärare.

Resultatet från UKÄ:s utvärdering är inte slutgiltigt, utan universitetet har ett år på sig att rätta till bristerna.

– Vi kommer till våren anställa en person i matematikdidaktik och vi har utlyst en tjänst i samhällskunskap också. Vi har avsatt resurser för att frikoppla lärare från undervisning också. En miljon för det på våren och två miljoner till på hösten. Lärarinstitutionen kommer bli involverade i ämnena på ett annat sätt. Det blir ett tydligare samarbete, säger Esbjörn Larsson.

Men allt är inte negativt i utvärderingen. Tvärtom. För alla tre ämnen där kvaliteten ifrågasätts för didaktiken, bedöms kompetensen vara god när det kommer till själva ämneskunskaperna, där forskare inom exempelvis matematik deltar i undervisningen. 

– Det här är en varning kan man säga, men jag är helt övertygad om att vi inte blir underkända, säger Esbjörn Larsson.

I april 2019 publicerades utvärderingar om inriktningarna för grundlärare årskurserna 1-6 och förskoleexamen. Då blev betyget hög kvalitet.

Det här gör UKÄ

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) är en statlig myndighet, vilket innebär att det är regeringen som styr deras verksamhet. En av myndighetens huvuduppgifter är att granska kvaliteten i högre utbildning och lärosätenas system för kvalitetssäkring av högre utbildning och forskning. Enligt UKÄ är det viktigt för studenter, arbetsgivare och samhälle att all högskoleutbildning i Sverige håller hög kvalitet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!