Mannen stoppades av vakten, polis tillkallades och mannen åtalades senare för brukande av falsk urkund. Han medgav att han beställt en kårlegitimation via ett telefonnummer som han fått av bekanta. Mannen fick handlingen till sin mobiltelefon och förstod att den var falsk.
Tingsrätten konstaterar att mannen använde den falska elektroniska handlingen för att försöka komma in på nationen. Men rätten konstaterar också att det måste finnas en så kallad utgivarangivelse, exempelvis en uppgift om vem som påstås ha utfärdat handlingen, som kan kontrolleras, för att handlingen ska klassas som en urkund. Någon sådan kontrollmöjlighet fanns enligt domen inte på handlingen i mannens mobil. Han frias därför.