Pandemins toppar kom nÀstan samma datum

Samtidigt som det Àr stora skillnader kan man ocksÄ se slÄende likheter i pandemins utveckling under vÄren 2020 jÀmfört med i Är. Toppen för sjukhuset kom nÀstan exakt samtidigt i Är som i fjol.

Johan Nöjd, Anna-Karin Lidström och Claes Juhlin.

Johan Nöjd, Anna-Karin Lidström och Claes Juhlin.

Foto: UNT arkiv

Uppsala lÀn2021-06-07 05:00

NĂ€r man jĂ€mför kurvorna över antalet sjukhusinlĂ€ggningar i Uppsala lĂ€n under pandemins första vĂ„g, vĂ„ren 2020, med hur det sett ut under den tredje vĂ„gen ser man en pĂ„fallande likhet. Toppen kommer nĂ€stan exakt samtidigt. Det skiljer bara tre dagar mellan toppen under första vĂ„gen, som intrĂ€ffade den 18 april dĂ„ 83 personer lades in pĂ„ sjukhus med covid-19 under en vecka i Uppsala lĂ€n. Årets topp inföll den 21 april med 117 sjukhusinlĂ€ggningar under en vecka, vilket ocksĂ„ Ă€r den högsta siffran under hela pandemin.

DĂ€refter har det gĂ„tt mycket brantare utför i Ă„r jĂ€mfört med i fjol. Den senaste veckonoteringen över antalet som lĂ€ggs in pĂ„ sjukhus Ă€r 13. I fjol vid den hĂ€r tiden var det 51. Även nĂ€r man tittar pĂ„ antalet patienter i intensivvĂ„rden Ă€r mönstret likartat. FjolĂ„rets topp intrĂ€ffade den 18 april med 26 intensivvĂ„rdade patienter. Årets topp inföll den 19 april med 32 patienter. I dag vĂ„rdas 7 patienter i intensiv- eller intermediĂ€rvĂ„rd medan det vid samma tid i fjol var 14.

I den nationella statistiken frÄn Socialstyrelsen Àr tendenserna liknande, Àven om den andra toppen, runt jul, var högre i resten av Sverige Àn den var i Uppsala lÀn. Nationellt var toppen för nyinskrivna patienter i första vÄgen den 9 april 2020 och den tredje vÄgen den 5 april i Är.

Anna-Karin Lidström, forskare och lÀkare pÄ infektionskliniken vid Akademiska sjukhuset, tycker att sambanden Àr intressanta.

– Samtidigt Ă€r det bara tvĂ„ Ă„r man har att titta pĂ„, och det gĂ„r inte att dra nĂ„gra sĂ€kra slutsatser av det. Men det Ă€r helt klart intressant, sĂ€ger hon.

Anna-Karin Lidström, lÀkare och forskare pÄ infektionskliniken.
Anna-Karin Lidström, lÀkare och forskare pÄ infektionskliniken.

Johan Nöjd, smittskyddslÀkare i Region Uppsala, har ocksÄ noterat likheterna.

– Kurvorna Ă€r nĂ€stan spegelbilder av varandra. Det Ă€r ju det hĂ€r man spekulerat om, att liknande coronavirus Ă€r typiska vinterförkylningsvirus. Vi har haft förhoppning om att det ska bidra till att minska smittan under vĂ„ren, sĂ€ger Johan Nöjd.

Samtidigt finns det stora skillnader mellan fjolÄrets nedgÄng och Ärets. Vaccinet har sannolikt bidragit till den snabba nedgÄngen. Samtidigt domineras smittspridningen helt av det brittiska viruset, som av allt att döma Àr betydligt mer smittsamt Àn tidigare varianter.

Claes Juhlin, överlÀkare och analytiker pÄ Region Uppsala, sÀger att vaccinet förmodligen haft större effekt Àn vad man trott pÄ bÄde smittspridning och sjukhusinlÀggning.

– Vi ligger klart under de scenarier som FolkhĂ€lsomyndigheten rĂ€knade med. Vi ser ocksĂ„ i England och i Israel hur pass brant kurvorna gĂ„r ner. Samtidigt har vĂ€rme och luftfuktighet förmodligen ocksĂ„ en pĂ„verkan, sĂ€ger han. 

Men att topparna har kommit sÄ exakt i tid Àr intressant, tycker han.

– Det finns nĂ„got dĂ€r, men vi vet inte vad det handlar om. Det Ă€r mĂ€rkligt att det Ă€r sĂ„ pass lika, sĂ€ger Claes Juhlin.

Johan Nöjd, smittskyddslÀkare i Region Uppsala.
Johan Nöjd, smittskyddslÀkare i Region Uppsala.

Johan Nöjd pÄpekar ocksÄ att Àven om andelen av de sjukhusvÄrdade som behöver intensivvÄrd ser lika ut mellan Ären sÄ Àr det i sig ett tecken pÄ att folk har blivit sjukare av det brittiska viruset som sprids nu. Eftersom behandlingen blivit bÀttre, bland annat med kortison, och kunskapen om sjukdomen ökat sÄ har man inom sjukvÄrden varit duktigare pÄ att vÄrda patienterna sÄ att de inte behöver inte behöver lÀggas in pÄ iva med liknande sjukdomsbild.

– Vi ska vara glada att vi med vaccinet har lyckats hĂ„lla undan det brittiska viruset frĂ„n de Ă€ldsta, sĂ€ger Johan Nöjd.

Tre vÄgor

SjukhusinlÀggningarna och antalet intensivvÄrdade Àr det bÀsta mÄttet nÀr man ska jÀmföra pandemin över tid. Under den första vÄgen var testkapaciteten inte utbyggd, vilket gör det svÄrt att veta exakt hur mÄnga som bar pÄ viruset under vÄren 2020.

Den tredje vÄgen Àr den som slagit hÄrdast mot vÄrden. Runt Ärsskiftet nÀr den andra vÄgen toppade var det fler inlagda Àn under den första vÄgen, men trycket pÄ iva var lÀgre. Under vÄren 2021 gick sedan pandemin mot nya rekord.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!