Det finns en allmän bild av att coronapandemin slagit hårdare mot tätbefolkade områden. Men UNT:s genomgång av var smittspridningen varit som störst ger en helt annan bild.
Eftersom testningen under förra våren inte var särskilt väl utbyggd är det bara under den andra och tredje smittvågen som det finns tillförlitliga data över pandemins framfart.
I länet kommer Uppsala, kommunen med flest och störst tätbefolkade områden, först på femte plats när man mäter smittotalen i förhållande till befolkningen. I stället är det i mer glesbefolkade kommuner som Älvkarleby, Tierp och Enköping som smittotalen är högst.
På samma sätt ser det ut i den nationella statistiken från Folkhälsomyndigheten som toppas av Sävsjö, Lycksele och Gävle. Därefter kommer Malmöstadsdelen Husie, ett område som präglas av villabebyggelse, före Gnosjö, Helsingborg, Burlöv och Gislaved.
Några tydliga samband mellan befolkningstäthet, socioekonomi eller storstad kontra småstad kan man inte heller se i listan över vilka av länets stadsdelar/orter som haft störst spridning av covid-19.
Bergvreten och Munksundet, två stadsdelar i Enköping med en stor andel villor, ligger i topp. Därefter kommer Stenhagen och Löten i Uppsala före ytterligare fyra Enköpingsstadsdelar där tre av dem har stor andel villor. Gottsunda/Bandstolen kommer först på 12:e plats i länet. I den nationella listan hittar man Malmöstadsdelen Rosengård på 21:a plats.
Här nedan finns en karta där man för alla postnummerområden i länet ser incidensen, det vill säga antalet fall per 100 000 invånare, från vecka 26 och framåt. Det innebär att den andra och den tredje smittvågen fångas in i statistiken. När det är så små områden som postnummerområden kan dock enskilda utbrott få ett stort genomslag i statistiken, vilket gör att resultatet ska tolkas med viss försiktighet.
Tove Fall, professor i epidemiologi och en av forskningsledarna i Crush Covid-projektet, säger att befolkningstäthet inte är något som tydligt fallit ut i forskningsprojektets analyser.
– Däremot är trångboddhet en faktor som kommit fram i internationell forskning och som vi ska undersöka i vårt projekt. Då blir det svårare att hålla sig undan om någon i familjen är sjuk. Rent teoretiskt spelar det däremot ingen roll hur många som bor i samma kvarter, säger hon.
Viktigare är då vilka yrken man jobbar i, menar hon: Hur lätt eller svårt man har att jobba hemifrån och om det är serviceyrken där man möter många människor.
Mats Martinell, medicinskt ansvarig läkare på provtagningsenheten, säger att benägenheten att testa sig är en förklaring till skillnaderna mellan stadsdelarna, där invånarna i Gottsunda/Bandstolen har testat sig i mindre utsträckning än många andra Uppsalastadsdelar. Men skillnaden är inte jättestor mot Söderfors och Skutskär, två orter med högre smittotal än Gottsunda.
Han säger att ett skäl till att man oroat sig mer för smittspridningen i folkrikare stadsdelar är att ett högt smittotal där gör att det är många människor som drabbas, vilket i sin tur ger en högre belastning på sjukvården.
I slutänden är mekanismerna som driver smittspridningen desamma, oavsett var smittan sprids.
– Det är inte ett annat virus som sprids i Gottsunda än i ett villaområde. Det är kontakter på arbetsplatserna och i skolorna som driver smittan. Däremot har vi sett att de höga smittotalen verkar ligga kvar längre tid i områden där många av invånarna inte kan jobba hemifrån, säger Mats Martinell.
Samtidigt, påpekar han, att det sett helt annorlunda ut i Enköping, när smittan kulminerade där runt jul.
Det finns också en gräns för hur många fall man kan fånga in genom att testningsfrekvensen ökar i ett område. I flera stadsdelar där många testar sig är snittet bland de vuxna befolkningen mer än ett covid-test per person.