Jan Stangebye säger att katastrofutrustningen kan användas både vid större händelser i fredstid och vid krig.
– Vi dimensionerar för att klara ett krig. Men tanken är att krismaterialet även ska kunna användas vid andra typer av större händelser i fredstid.
Det säger Jan Stangebye, säkerhets- och beredskapsdirektör i Region Uppsala och är tydlig med att krisutrustningen inte bli liggande i något mobiliseringsförråd.
Några tänkbara händelser som nämns är större olyckor som vinterns masskrockar på E 18 och E 4 eller en evakuering av ett vårdboende, till exempel vid en större skogsbrand.
Kitet, som gör om stadsbussen till sjuktransport, består av en ställning för sjukbårar. Ställningen kommer i ett platt paket, som en Ikeamöbel, och har en beskrivning som är så pass enkel att en ovan person ska kunna montera ihop den. Dessutom ska ställningen vara anpassad för Nato-standarden på sjukbårar, vilket gör att den lättare kan användas i en krissituation. En ställning rymmer sex bårar, och i en normal ledbuss får man plats med två sådana ställningar, alltså upp till 12 bårar.
– Den här lösningen går även att använda i tågvagnar, säger Jan Stangebye.
Även om den ombyggda bussen inte blir till en riktig ambulans så kan den många gånger ersätta ambulanser vid sjuktransporterna så att ambulanserna kan göra bättre nytta för att transportera svårare skadade patienter.
I "katastrof-lådan" finns även ett katastroftält av samma typ som det tält som brukar ställas upp utanför Akademiska sjukhuset vid valborg. Till tältet finns även värmeaggregat, vilket gör att det kan fungera som en mobil akutmottagning vid större olyckor under vintern.
Det stora snökaoset som stängde av E 22 under mer än ett dygn kan också vara en situation när ett katastroftält skulle kunna fungera som värmestuga för nedkylda bilpassagerare.
På någon timme kan stadsbussen konverteras till sjuktransport med hjälp av de ihopmonterade bårställningarna där Nato-bårar får plats.
Två containrar innehåller teknik och utrustning, som till exempel dieseldrivna elaggregat, för att upprätta en mobil ledningsplats, där regionens krisledning kan jobba om det inte längre går att arbeta i de ordinarie lokalerna.
Att man använder befintliga resurser, som till exempel befintliga stadsbussar, är en viktig grundtanke, enligt Helena Proos (S), regionstyrelsens ordförande.
– Vi försöker utveckla det vi redan har, det gör det mer hållbart, säger hon.
Intensivvårdshelikoptern ingår även den i krisorganisationen. Även vid tillfällen när själva helikoptern inte används kan personalen som bemannar helikoptern rycka in och bemanna de tillfälliga vårdenheter som byggts upp.