Från olika håll rapporteras att många vägrat att ta Astra Zenecas vaccin när det erbjudits. Men i Uppsala län är det ett i princip obefintligt problem.
I förra veckan, när Astravaccineringen åter kom i gång i större skala, gavs totalt 4 802 doser med Astravaccin i Region Uppsalas vaccinationslokaler. Totalt var det 36 personer som antingen tackade nej till vaccinet eller helt enkelt inte dök upp. Det motsvarar totalt 0,7 procent av de som skulle ha fått Astras vaccin. För Pfizers vaccin var det 113 som bokade av eller inte dök upp till vaccinering av totalt 9 802. Det innebär ett avhopp på 1,1 procent, alltså något större än för Astras vaccin. Skillnaderna är dock för små för att dra några slutsatser.
– Jag kan inte se att det finns någon Astraeffekt alls. De är lite förvånande med tanke på medierapporteringen, men samtidigt glädjande, säger Erik Sköldenberg, chefsläkare på Region Uppsala.
Att några avstår från att vaccineras innebär dock inte att något vaccin behöver kastas. Det används i stället under nästföljande dag.
Problemet för regionen är i stället att det i nästa vecka tar slut på 65-åringar att vaccinera. Enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer får Astras vaccin inte ges till personer under 65. Det innebär att tiotusentals doser av Astravaccinet nu kommer att börja läggas på hög. I maj väntas 30 000 doser Astravaccin till Uppsala. I juni kommer 32 000 doser enligt prognoserna.
Erik Sköldenberg skulle gärna fortsätta längre ner i åldrarna med Astras vaccin. Riskerna för biverkningar är mycket små medan risken att drabbas av allvarlig covid är påtaglig, för både 50- och 60-åringar, och inte heller obefintlig för 40-åringar och uppåt. Under hela pandemin har drygt 700 personer i åldern 40–49 år lagts in på IVA med covid. Den största gruppen som IVA-vårdats är 60–69 år där 2 200 behövt intensivvård.
Åldersgränsen för Astravaccin innebär att vaccineringarna för de här grupperna förskjuts med flera veckor.
På Folkhälsomyndigheten säger Anders Tegnell, statsepidemiolog, att det är en sammanvägning av risken för allvarlig sjukdom med risken för allvarliga biverkningar i olika åldersgrupper som ligger bakom ställningstagandet.
– När vi kommer ner i 40–50-årsåldern ligger risken att få allvarlig covid-19 jämfört med att få de här komplikationerna rätt nära varandra, säger Anders Tegnell.
En närmare granskning av underlaget som Folkhälsomyndigheten hänvisar till visar dock att det inte stämmer. Den allvarligaste biverkningen som rapporterats, blodproppar i kombination med lågt antal blodplättar, har totalt drabbat 60 personer av 34 miljoner vaccinerade, enligt den europeiska läkemedelsmyndigheten.
Också vid en smittspridning i samhället som ligger på en fjärdedel av den i Sverige just nu bedöms risken för allvarlig covid till 13 gånger högre än risken för någon form av allvarlig biverkning av vaccinet även i gruppen 40–49 år, enligt en brittisk analys. Översätter man det till den svenska nivån på smittan är risken för intensivvård med covid 50 gånger högre än risken för allvarlig biverkning av Astravaccinet för personer i 40-årsåldern. För äldre grupper stiger risken för covid avsevärt. Detta är räknat på den tidsperiod som vaccinationerna nu förskjuts.
– Det finns ingen absolut gräns, och exakt var man ska lägga den kan man diskutera. Olika länder har gjort olika bedömningar. Vi tyckte att 65 år är en bra ålder eftersom det är en åldersgräns vi har på mycket annat. Den är lätt att komma ihåg och lätt att tillämpa, säger Anders Tegnell.