Andreas Lindqvist, vd på Svensk Fastighetsförmedling Uppsala/Knivsta, föreslår att unga under 25 år i särskilda fall borde få låna upp 95 procent av bostadens värde när de köper sin första bostad.
2010 infördes nya regler för bostadsköp. Köparen fick max låna 85 procent av bostadens värde, resten måste betalas kontant.
– Ett av motiven då var att bromsa marknaden, säger Viktor Thell, analytiker på Finansinspektionen.
Sedan dess har diskussionen huruvida den nya regeln försvårar eller förbättrar läget för förstagångsköpare förekommit frekvent.
2023 är läget är annorlunda. Vi är inne i en lågkonjunktur och bostadsmarknaden har svalnat och priserna har dalat.
– Vi borde titta på vilka regler vi har i våra grannländer. Där får man låna upp till 95 till 100 procent i vissa fall. Är man under 25 år borde man ha den möjligheten även i Sverige, säger Andreas Lindqvist, vd för Svensk Fastighetsförmedling Uppsala/Knivsta.
Han utvecklar sitt resonemang:
– I dag är det är väldigt många unga som inte har möjlighet att komma in på bostadsmarknaden, speciellt de som inte har föräldrar som kan hjälpa till, säger Andreas Lindqvist.
I slutändan bidrar det till att de socioekonomiska klyftorna ökar, menar Andreas Lindqvist.
– Om man vill att Sverige ska vara någorlunda jämlikt och alla ska ha samma möjligheter så får tyvärr kravet på 15% kontantinsats motsatt effekt. De som inte har föräldrar som hjälper till riskerar att hamna flera år efter och konsekvensen blir då ett mer segregerat samhälle. Det kan jag störa mig enormt på.
När föräldrar går in och hjälper sina barn att köpa bostad ökar det risken för segregation på bostadsmarknaden, menar Andreas Lindqvist.
I Uppsala är det många studenter som köper sina studentlägenheter. Några av dem UNT pratade med i oktober i fjol uppgav att de fått hjälp med finansieringen från sin kärnfamilj.
– Barn från fattiga familjer kan inte köpa en studentbostad, utan de får bo i korridor eller kollektiv, säger Andreas Lindqvist.
Men Andreas Lindqvist förslag om att höja bolånetaket skulle i få eller inga fall hjälpa studenter. Bankerna godkänner oftast bara personer med tillsvidareanställningar, baserat på årsinkomst, när de beviljar ett bolån.
– Man kan inte heller bli straffad för att familjen har pengar. Det är upp till var och en om man vill och kan köpa en bostad till sitt studerande barn, säger han.
I stället – när det kommer till studentbostadsmarknaden – föreslår Andreas Lindqvist att man sänker tröskeln ekonomiskt redan från scratch.
– Bygg billigare studentbostäder, både bostadsrätter och hyresrätter.
Magnus Hjelmér, expert på privatekonomi på Ica Banken, säger att inflationen snarare kan göra det svårare för barn som kommer från välbärgade familjer – eftersom föräldrarna nu behöver fundera på om de verkligen har råd att gå in med pengar i sitt barns bostadsköp.
Samtidigt medför prisnedgången på bostäder att det blir lättare för förstagångsköpare, med eller utan föräldrars hjälp, att ta sig in på bostadsmarknaden.
– Går priserna ned blir det billigare att köpa en bostad helt enkelt, säger Magnus Hjelmér, expert på privatekonomi på Ica Banken.
Magnus Hjelmér menar att det i inflationstider snarare kan bli svårare för föräldrar att hjälpa sina barn.
– I det läge som råder nu med ökade kostnader bör man som förälder tänka två gånger om man faktiskt har råd att gå in med pengar i sitt barns bostadsköp, säger han.
Viktor Thell, analytiker på Finansinspektionen.
Inflationen har medfört att Finansinspektionen, på uppdrag från regeringen, nu utreder om det kan bli aktuellt att införa en amorteringspaus.
Men att i samma veva öka utrymmet för att låna pengar till sin bostad är inte aktuellt, åtminstone inte i dagsläget.
– Vi analyserar ju läget löpande, men för att vi ska se över våra regleringar kring bolånetaket krävs stora strukturella förändringar över längre tid vad gäller risker på bostadsmarknaden, säger Viktor Thell på Finansinspektionen.