Forskare vid Stockholms universitet har undersökt hur det gått för 16 000 ensamkommande unga asylsökande som beviljades uppehållstillstånd 2003–2014.

Rapporten visar att arbetslösheten är högre bland ensamkommande än bland de med svensk bakgrund.

Det är ett ganska väntat resultat med tanke på att ensamkommande ofta har en kort utbildning bakom sig när de kommer till Sverige, samt att de har en stor nackdel i form av bristande kunskaper i svenska.

Men om ensamkommande män jämförs med svenskfödda män som har en likartad utbildning och motsvarande ålder blir bilden en annan. Då är en större andel av de ensamkommande i arbete i förhållande till svenskarna. Skillnaden är ungefär två procent till de ensamkommande männens fördel.

Då ska man dock ha i minnet att de ensamkommande i allmänhet har låg utbildning och därför har jämförts med lågutbildade svenskar, en grupp som många gånger har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

– Givet förutsättningarna klarar de sig de ensamkommande överraskande bra, kommenterar Eskil Wadensjö, professor i nationalekonomi, som är medförfattare till rapporten.

I Sverige finns en grupp unga vuxna som varken arbetar eller studerar. Enligt forskningsrapporten är den gruppen 7 procent bland 25-åringar som är födda i Sverige. Bland ensamkommande i samma ålder är andelen betydligt högre, 16 procent av männen och 24 procent av kvinnorna.

Även här blir resultatet annorlunda om de båda grupperna justeras för bland annat utbildningsnivå och ålder. Då blir slutsatsen att ensamkommande mindre ofta än svenskfödda tillhör gruppen som varken arbetar eller studerar.

– Det kan tyda på att ensamkommande unga vuxna i hög grad integreras i det svenska samhället, om man ställer det i relation till deras utbildning, kommenterar Eskil Wadensjö.

En grupp som utmärker sig positivt är ensamkommande från Afghanistan.

Män från Afghanistan har högre löneinkomster än män från andra länder. Dessutom är andelen förvärvsarbetande högre bland afghanerna jämfört med andra ensamkommande.

– Forskning från Norge visar samma resultat. Varför de klarar sig bättre på arbetsmarknaden än andra vet vi inte.

– Det kan vara så att många från Afghanistan lyckas skaffa sig ett stort nätverk i Sverige eller så är det ovanligt starka personer därifrån som sökt sig hit, säger Eskil Wadensjö.

Den bild som framkommer av de ensamkommande i rapporten är dock inte enbart ljus. Till exempel är situationen för ensamkommande kvinnor ofta besvärlig. De är mindre ofta i arbete än kvinnor med svensk bakgrund, även med hänsyn tagen till bland annat utbildningsnivå och ålder.

De ensamkommande kvinnorna lider också oftare av psykiska besvär. Fyra procent av de ensamkommande kvinnorna hade fått slutenvård inom psykiatrin, vilket är åtta gånger mer än för kvinnor födda i Sverige.

En annan negativ faktor för ensamkommande unga är att få fullföljer en treårig gymnasieutbildning. Det är en trolig förklaring till att sysselsättningen bland dem är betydligt lägre än bland svenskfödda ungdomar.

Vid 27 års ålder har 66 procent av de ensamkommande männen fått arbete, jämfört med 81 procent för svenskar i samma ålder.

Bland 27-åriga ensamkommande kvinnor lönearbetar 56 procent mot 77 procent av kvinnor som är födda i Sverige.

Vad kan då göras för att förbättra integrationen av de ensamkommande?

– Det behövs bättre språkutbildning och mer insatser från Arbetsförmedlingen för att få ut personerna på arbetsmarknaden, anser Eskil Wadensjö.