Hittills i år har 1 436 patienter tillbringat mer än 14 timmar på akutmottagningen i väntan på en vårdplats efter att beslut fattats att de ska läggas in på sjukhuset. Under samma period i fjol var det 575 stycken.
Den dag vi kommer till akutmottagningen är det ovanligt lugnt. Vi står tillsammans med Viktor Ekström, avdelningschef på akuten, vid den runda disken som är avdelningens hjärta. Här har vårdteamen sin arbetsplats. I det öppna utrymmet ligger omkring 10 patienter i sjukhussängar och väntar, antingen på en vårdplats eller på behandling. Malin Gutentoft, gruppchef och för dagen ledningsansvarig sjuksköterska, kommer förbi och berättar att avdelningarnas koordinatorer vid det dagliga 11-mötet inte kunde erbjuda en enda vårdplats till de väntande patienterna.
– Det är rött läge, säger hon.
Rött är den färgkod som används för att beskriva vårdplatsläget på sjukhuset, men mer om det senare.
Det ringer i Malin Gutentofts telefon. I brist på papper antecknar hon uppgifterna hon får höra på armen med en tuschpenna. När hon lagt på kan hon berätta att det var vårdplatskoordinatorn som ringde. En patient har beretts plats och ska få komma in på en avdelning.
När dagskiftet tog över var det "bara" fem patienter som väntat sedan kvällen före på en vårdplats. Klockan 11.30 hade skaran utökats med ytterligare fyra inskrivningsklara patienter som sjukhusets vårdplatskoordinatorer behöver hitta en vårdplats till.
Efter telefonsamtalet återstår nu åtta patienter som egentligen skulle ligga på en vårdavdelning. Malin Gutentoft konstaterar att det ändå är en lugn dag.
Hur känns det, att det är en lugn dag när det är åtta patienter som inte får en vårdplats?
– Det är klart att det är inte så det ska vara. Men man har vant sig, det är så det är, säger hon.
Akutmottagningen är den avdelning som får ta den största smällen i vårdplatskrisen. När det är överfullt på sjukhusets vårdplatser finns ingenstans att göra av de patienter som är så sjuka att de behöver läggas in.
För att arbetet på akuten ska fungera ska det vara i princip tomt på patienter på morgonen. Då har personalen ett litet andrum för att fylla på förråden och städa undan efter föregående dags patienter. Men det har blivit allt vanligare att det på morgonen är fullt med patienter som väntar på en ledig vårdplats.
Viktor Ekström suckar och säger att genomsnittstiden för patienterna har ökat kraftigt de senaste åren. Jämfört med 2017 är den genomsnittliga vistelsetiden på akutmottagnigen i år en timme längre, trots att antalet patienter minskat något.
– I vanliga fall har vi nu 5–15 patienter som ligger kvar på morgonen, vissa dagar ännu fler. Ibland har vi en full vårdavdelning här, säger han.
Det här ställer till problem för både patienter och personal. Viktor Ekström säger att det skapar en stress hos hans personal, att de känner att de inte kan göra det bra för patienterna. Man har ingen riktig mat att erbjuda, och ofta inte tid att ge omvårdnad och tillsyn till patienterna, om de till exempel behöver hjälp med att gå på toaletten.
Kortare arbetstoppar kan man klara på de flesta arbetsplatser. Problem blir det dock när det pågår konstant, dag efter dag.
– Jag har varit tvungen att öka grundbemanningen med hjälp av hyrpersonal för att klara situationen. Men det är klart att det är ett arbetsmiljöproblem för mina medarbetare. Jag har haft flera sjuksköterskor med lång erfarenhet som har slutat för att de känner att de inte kan ge en bra vård till patienterna. Vi har också en pågående tillsyn från Arbetsmiljöverket om detta, säger Viktor Ekström.
Sjukhusets statistik visar att det fram till och med oktober i år varit 220 dagar med patienter kvar på akutmottagningen på morgonen. Vid 110 tillfällen har det varit fler än åtta patienter kvar på morgonen, vilket innebär att ett vårdteam på akutmottagningen i praktiken binds upp av patienter som egentligen ska vara någon annanstans.
Socialstyrelsen gör varje år sammanställningar av väntetider och vistelsetider på landets akutmottagningar. Den senaste kom nyligen och visar statistik från 2018. Den mest intressanta siffran i jämförelsen är den totala vistelsetiden för patienterna vid akutmottagningarna. Då mäter man tiden från det att patienten kommit in genom dörren tills hen går hem eller blir inskriven på en vårdplats på sjukhuset. Median innebär att hälften av patienterna haft en kortare vistelsetid, hälften en längre tid.
2016 hamnade Akademiska sjukhuset näst sist i jämförelsen. Sedan dess har sjukhuset åkt upp några pinnhål och hamnar i listan för 2018 på plats 59 av 65. Men det beror inte på att väntetiderna blivit kortare i Uppsala utan på att de övriga sjukhusen blivit sämre. Skillnaderna är dock små mellan åren. 2016 var mediantiden för patienterna på akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset 4 timmar och 23 minuter. 2018 hade tiden förlängts med fem minuter.
Färskare siffror som UNT låtit ta fram visar att vistelsetiden tagit ett rejält kliv uppåt och hittills i år legat på 4 timmar och 45 minuter. Målet är att ingen patient ska behöva vara längre tid än fyra timmar på akutmottagningen.
Situationen på akutmottagningen är det yttersta symtomet på den obalans som finns på Akademiska sjukhuset. Färgkodningen av vårdplatsläget är en annan tydlig indikator på att något inte stämmer. Det röda läge som Malin Gutentoft nämnde innebär att det är ett överbelastat läge, med överbeläggningar på hela sjukhuset.
I statistik som UNT låtit ta fram ser man att det varit ett i princip konstant rött läge hela 2019. I augusti hittar man ett par veckor med flera gröna dagar i rad. Men inte heller det är något att glädjas åt.
– Då hade vi brister i operationskapaciteten och var tvungna att minska det planerade intaget, säger Stefan Hjulström, produktionschef på sjukhuset.
I november 2018 dök det upp ett ytterligare krisläge i statistiken där sjukhusledningen fattar beslut om extra överbeläggningar utöver det röda läget.
– När det här systemet att mäta vårdplatssituationen infördes fungerade det rätt bra. Då kunde man sätta in åtgärder när sjukhuset hamnade i ett rött läge. Nu när vi har en vårdplatssituation där vi hamnar i rött läge hela tiden kanske det inte har så stor effekt, säger Stefan Hjulström.
Grundorsaken alla pratar om är bristen på sjuksköterskor. Det tar vi upp i nästa del av vår granskning av vårdplatskrisen på Akademiska sjukhuset.
