Efter att det blev tillåtet att göra medicinsk abort i Sverige i början av 1990-talet har metoden ökat kraftigt. I dag görs nästan nio av tio aborter på detta sätt i Uppsala län, vilket innebär att kvinnan tar tabletter vid två olika tillfällen med en dags mellanrum.

Medicinsk abort innebär helt andra möjligheter än kirurgisk, även kallad skrapning, där kvinnan ofta sövs och opereras. Med tabletter kan kvinnor i Uppsala län sedan 2006 slutföra aborten i det egna hemmet.
– Det finns inga nackdelar för patienten medicinskt sett. De flesta upplever att det är lugnare att göra det hemma, säger Bo Sultan, verksamhetschef för Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset.

I samband med sjukhusbesöket och första tablettintaget, får kvinnan information om vad som kommer att hända när de sista tas; blödningar, illamående, smärta etcetera. Det ställs också ett krav på att patienten inte ska vara ensam hemma vid tillfället.
– De allra flesta patienterna är nöjda och tycker att det avdramatiseras på det här viset. Och så ges möjligheter att ha kontakt med oss om det blir problem, säger Bo Sultan.

Vad kan det bli för problem?
– Det som kan inträffa är att graviditeten inte stöts ut. Men vi informerar om att ta ett graviditetstest några veckor efter aborten, eller om man känner sig gravid så ska man kontakta oss.

Enligt Bo Sultan sker det en gång per femhundra aborter. Och han säger att det inte skiljer sig nämnvärt från utfallet vid skrapning. Utvecklingen går snabbt i Uppsala och hittills i år har 71 procent av aborterna som gjorts i länet genomförts hemma. Förra året var siffran 64 procent. Någon officiell statistik för hemaborter i Sverige finns inte men det handlar om ett snitt på 50 procent, enligt Kristina Gemzell-Danielsson. Hon är professor i gynekologi vid Karolinska Institutet i Solna, och som verkat vid Uppsala universitet och dessutom innehar en chefsroll för WHO:s kvinnoklinik, och var en av dem som under tidigt 2000-tal genomförde de studier som ligger till grund för införandet av hemaborter.
– Vi är noga med att kvinnor ska ha möjlighet att välja. Liksom vid valet av medicinsk eller kirurgisk abortbehandling är det viktigt att kvinnan får så bra information som möjligt för att kunna välja, säger hon.

Medicinsk abort kan göras till och med vecka nio enligt svensk sjukvårdsstandard. Men det finns dem som inte får avsluta aborten hemma.
– Det görs en bedömning av de team som möter kvinnorna, i vissa fall får de upp en stark känsla av att det kan vara olämpligt att göra det hemma. Det kan vara att man inte har ett tillräckligt bra nätverk eller en påtaglig oro, då är det bättre att göra det under tryggare former, säger han.

Men det handlar inte bara om kvinnors välmående. Medicinska aborter sparar pengar, inte minst när man kan undvika det andra besöket. Men hur mycket är oklart.
– Jo det är klart att ur sjukhusets vinkel blir det betydligt mer effektivt. Tidigare hade vi mer avdelad personal för medicinska aborter, och bara de kirurgiska aborterna är betydligt mycket dyrare. Här tjänar både sjukhuset, patienten och skattebetalarna, säger Bo Sultan.