Under våren har UNT rapporterat om fall i Uppsala där ungdomar misshandlas samtidigt som förövarnas kamrater filmar brottet och lägger ut det på sociala medier.

Det blir allt vanligare att unga kränks på nätet, även om det sällan är i så grova former som misshandel. Det märks hos Barn- och elevombudet (BEO) som tar emot och utreder anmälningar om mobbning och kränkningar i skolan.

– Vi har ingen särskild statistik över kränkningar på just nätet, men det vi ser när vi tar emot ärenden är att nätkränkningar blir en allt vanligare del av händelseförloppet, säger Thomas Nyström som är kanslichef på BEO.

Enligt skollagen måste skolorna utreda mobbning och kränkningar som har anknytning till skolan – om det skett i skolkorridoren eller på internet spelar ingen roll.

– Med anknytning menas till exempel att personerna går på samma skola. Oftast finns ett samband mellan skolan och det som sker på nätet, säger Thomas Nyström.

I sju av tio fall som utreds kommer BEO fram till att den som driver skolan inte följt skollagens krav i arbetet mot kränkande behandling. Det gäller alla typer av kränkningar, hur bra skolor är på att jobba mot just kränkningar på nätet finns ingen statistik över.

– Men det här är ju en relativt ny arena som man oftast inte har koll på och kunskap om på samma sätt som mobbning som sker i skolan. Kunskapen kan definitivt bli bättre, och det är den som driver skolans skyldighet att se till att personalen har rätt kunskaper.

Vad kan lärare göra för att förebygga trakasserier på nätet?

– Prata mer med eleverna. Vad är okej att göra på nätet och vad är inte okej? Lärare behöver också skaffa sig bättre koll på vilka sociala medier som eleverna använder.

Han konstaterar att barn förut främst blev utsatta på skoltid, medan hemmet var en fristad. I dag är det vanligt att kränkningar börjar i skolan och sedan fortsätter på sociala medier efter skoltid.

– Men de verbala och fysiska kränkningarna öga mot öga är fortfarande vanligast i de anmälningar som vi får in.

Som nätkränkningar räknar man allt från sms till olika sociala medier och appar. Vanligast, enligt anmälningarna, är nedsättande kommentarer.

– Det är oftast lättare att bevisa kränkningar på nätet, eftersom man kan ta skärmdumpar. Men att till exempel bevisa utfrysning på nätet är ju inte lika lätt.

18-årige Amandus Granlund från Uppsala sitter med i antimobbningsorganisationen Friends barn- och ungdomsråd. Han tycker att vi generellt behöver bli bättre på att backa upp den som blir utsatt på nätet.

– Inte bara kompisarna, utan även när man ser att någon man inte känner blir orättvist behandlad ska man försöka stå upp för den personen, säger han.

På högstadiet blev Amandus Granlund själv mobbad. Det handlade främst om glåpord i skolan. Men när en av mobbarna hånade en bild på honom på sociala medier kände han att det var enklare att säga ifrån.

– Det blev lättare att stå upp för mig själv när det inte vara ansikte mot ansikte. Jag blev inte längre liten, utan kunde vara kaxig tillbaka och säga det jag kände att jag behövde säga. Men ingen annan backade upp mig.

I dag har Amandus Granlund valt bort alla sociala medier utom Facebook, eftersom han tycker att de känns som osäkra platser. Hans råd till föräldrar är att inte tillåta minderåriga barn att ha offentliga inställningar i sociala medier.

– Den där nyfikenheten som vi ungdomar har och oförståelsen för hur grym världen kan vara, det är bättre att skydda sig från det och ha sekretessinställningar. Då skyddar man sig i alla fall från dem man inte känner.