En nyanländ som beviljats permanent eller tillfälligt uppehållstillstånd hamnar i Arbetsförmedlingens etableringsstöd. Stödet är tvåårigt och ger den nyanlände utbildning i svenska, SFI, samt en rad andra insatser som ska bana väg för ett arbete. Det kan handla om yrkesförberedande och samhällsorienterande kurser, värdering och av tidigare meriter, eller olika former av praktik och arbetsträning.

Men få får jobb när etableringsstödet avslutas. I området Uppsala-Västmanland hade i slutet av oktober 32 procent gått vidare till jobb eller studier 90 dagar efter avslutad etablering. Skillnaden på män och kvinnor är påfallande. Endast 14 procent av kvinnorna fanns i jobb eller studier, medan andelen män var 45 procent.

Kvinnor är också mindre aktiva i de insatser som ges under etableringen.

– Läget är extra svårt för kvinnor. Här finns verkligen ett stort behov av handling och åtgärder, säger Elke Lehmann, sektionschef på Arbetsförmedlingen.

Vad kan ni göra konkret?

– Vi måste bli bättre på att aktivera kvinnorna och matcha dem mot jobb helt enkelt, och vi måste ha dialog med arbetsgivare tidigare. Vi har nu satt det här i särskilt fokus när vi bygger våra olika spår för att leda de inskrivna ut till praktik och jobb.

Under 2016 fick området Uppsala-Knivsta cirka 25 miljoner av staten till finansiering av insatser inom etableringsstödet. Trots det skriande behovet skickades en femtedel av pengarna, alltså ungefär 5 miljoner kronor, tillbaka till staten, oanvända. Det visar statistik som UNT begärt ut. Siffror för 2017 finns inte än, men Elke Lehmann tror inte att alla pengar kommer att användas i år heller.

Är inte det ett underkänt av ert arbete?

– Jag håller med om att det är tokigt. Vi måste bli bättre. Men under 2016 handlade det mycket om tidsbrist för oss.

Enligt Elke Lehmann har arbetssituationen det senaste dryga året varit påfrestande med massivt tryck från många nya inskrivna och med hög personalomsättning. Jämfört med 1 januari 2015 är antalet personer i etableringsstödet i Uppsala i dag tre gånger högre. Den stora ökningen kom för ett år sedan, därefter har det fortsatt att öka, men inte alls i samma takt. Då, hösten 2016, hann inte Arbetsförmedlingen med.

– Vi hann inte ordentligt kartlägga alla som skrev in sig. I efterhand får vi nu uppdatera uppgifterna om var och en, säger Elke Lehmann.

Hur har det påverkat de nyanlända?

– Vi har säkert inte kunnat leverera samma kvalitet som vi skulle ha gjort. Men i dag har vi betydligt bättre kontroll på läget, och jag är optimist. Mycket är på gång och vi kommer att se förändringar redan nästa år.

Hon ser flera förbättringsområden. Bland annat måste Arbetsförmedlingen själv få bättre överblick över alla verktyg som finns i andra aktörers regi, exempelvis kommunens. Och insatserna måste byggas mer som kedjor för att underlätta för den nyanlände, säger hon.

– Individen måste ha vägen framåt klar för sig och se målet och vi behöver arbeta mycket med motivationshöjande insatser. Vi behöver också stärka samverkan med andra, som kommuner och näringsliv för att lyckas.

I dag finns redan en kraftig ojämlikhet på arbetsmarknaden i Sverige och i Uppsala. Bland inrikes födda är arbetslösheten i Uppsala 3,2 procent. Men bland de utrikesfödda är nästan var femte utan jobb, 18,8 procent. Risken är klyftan växer om inte tidiga insatser i etableringen ger resultat.

– Vi är inte nöjda, säger Elke Lehmann.