10 frågor om självskadebeteende
Anna Kåver svarar, hon är programansvarig för DBT, (dialektisk beteendeterapi) för personer med självskadebeteende i Uppsala län.
Foto: Fotograf saknas!
-Vi som specialiserat oss på dessa problem använder en rätt snäv definition som innebär att man handgripligen skadar sin kropp genom att skära, klippa eller sticka sig med nålar, slå huvudet i väggen eller försöker hänga sig.
2. Vad beror det på?
- Det varierar, men den vanligaste orsaken är att man vill dämpa sin ångest och skadar sig själv för att kunna hantera sitt inre helvete. Självskada blir en krycka eller tröst att reducera sina obehagliga känslor med. Men orsaken kan också vara allt från grupptryck för de allra yngsta till ett desperat rop på hjälp eller en önskan att ta sitt liv. Nästan alla lider av någon slags depression. Social fobi, ätstörning och panikångest är också vanligt.
3. Man förknippar ofta självskada med tonår, går beteendet över av sig själv?
- Nej, det ska man verkligen inte räkna med. Kopplingen till självmordsbeteende är stark och vi kan aldrig vara säkra på vem som kommer att försöka ta sitt liv. Den som skadar sig själv behöver vård eller hjälp från utomstående.
4. Du jobbar med DBT (dialektisk beteendeterapi) i landstinget, vad är det?
- DBT är ett behandlingsmetod som är speciellt utarbetad på personer med självskadebeteende. Det är en variant av KBT och går ut på att ge patienterna insikt om sina svårigheter och att lära ut nya färdigheter att hantera sina känslor.
5. Hur går behandlingen till?
- Allra först försöker vi få bukt med det farliga självskadebeteendet. Ofta törs de inte släppa det, självskada är deras mest verksamma sätt att reglera sina känslor. Metoden innehåller konkreta verktyg för att hantera sitt inre och för att kunna känna självrespekt, uppskatta relationer och tycka att livet är meningsfullt. De känner sig ofta väldigt ensamma, udda och oälskade.
6. Är det bara tonårstjejer som drabbas?
- Nej, absolut inte, problemet finns även hos äldre och vi tror att det finns även ett mörkertal bland killar och män.
7. Vad ska man som förälder göra om man misstänker att ens barn skär sig?
- Man ska inte ge upp och bli passiv, utan göra sig nyfiken och erbjuda sitt stöd. Men det kan vara väldigt svårt. Man bör söka hjälp. Just med yngre kan det vara svårt att få dem att bli motiverade, dels att gå in i en behandling, dels att bryta beteendet.
8. Har ni väntetid?
- Kortare de som är under 18 år. Men längre för de äldre.
9. Hur många blir friska?
- Det beror på vad man menar med frisk. Vi kan hjälpa de flesta med att sluta skada sig själva och få ett fungerande liv. Även om de fortsätter att leva med en sårbarhet.
10. Vart ska man vända sig?
- Remiss krävs för komma till DBT-programmet. Ta kontakt med Akademiska sjukhuset och be att bli kopplad till vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningarna eller till telefonrådgivning på Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Är problemet akut finns akutmottagningar både inom BUP och vuxenpsykiatrin.
Så jobbar vi med nyheter