Massflytt från landet
I hopp om ett bättre liv strömmar folk från landsbygden till Uppsala. De söker arbeten i nystartade industrier. Men många hamnar i utkanten av stan, i slummen i till exempel Luthagen. Nyinflyttade bor trångt, ofta hela familjer med 5-10 barn i endast ett eller två rum. Ibland med en inneboende för att klara hyran. Till bilden hör ett utbrett supande.
"Många trodde på allvar att brännvinet enbart var nyttigt,” skriver Roland Agius i Industristaden Uppsala.
Flera proteströrelser växer fram: Nykterhetsrörelsen, Arbetarrörelsen och Väckelserörerlsen. Längs Kungsgatan byggs deras hus. På samma gata grundas Lindwalls kaffe AB.
Nu går det att köpa färdigrostat kaffe. Men många Uppsalaborna rostar fortfarande sitt kaffe hemma i särskilda kafferostare.
1890 går första 1:a maj-demonstrationen genom staden. Här, precis som i Europa, kräver demonstranterna åtta timmars arbetsdag och allmän rösträtt.
Bagarna strejkar 1898, men med få framgångar i Uppsala. Samtidigt hotar studenterna med strejk när priset för studentmössan höjs till 3 kronor.
Uppsala – en småstad
År 1900 har Uppsala 23 000 invånare. Uppsala är en småstad. En delad småstad. Bagare och arbetare bor öster om ån. Präster och universitetsfolk på västra sidan.
Klyftorna är stora. Överklassen bor flott med flera rum.
I hemmen behövs många kakelugnar. Större bostäder hade ofta flera. Men arbetare och deras familjer bor trångt, med vägglös och råttor.
Skor är dyrbara och ska räcka länge. På sommaren går barnen barfota – för att inte slita på sulorna.
I Uppsala finns lera och det går att arbeta i fabriker.
– Industrierna antecknade inte så noga. Barn fick följa med och hitta en uppgift, säger Ville Sundbom, pedagog på Upplandsmuseet.
1904 byggs de första egnahemshusen i Rickomberga. Nu får arbetare ta banklån, köpa tomt och bygga.
Idrottslivet ökar i Uppsala. Bandystaden Uppsala firar sitt första SM-guld 1907. Studenternas idrottsplats byggs 1909.
1906 invigs spårvagnen. Det går att ta sig från en stadsdel till en annan.
Brödnöd drabbar Sverige
Första världskriget bryter ut 1914. I Sverige är det brist på livsmedel. Uppsalaborna hungrar.
1917 uppvaktar 2 500 Uppsalabor före detta statsminister och dåvarande landshövding Hjalmar Hammarskjöld med en hungerdemonstration på Uppsala slott.
– Nödåren är märkbara i städerna. Om man inte hade någon släkting på landet var det svårt att få tag på bröd, säger Örjan Simonson, arkivchef på Folkrörelsearkivet i Uppsala län.
Demonstranterna kräver mer demokratisk fördelning av livsmedlet.
– Det är dåligt organiserat under den här tiden. Det är ganska fritt.
Regelrätta ransoneringskort införs först under andra världskriget. I motboken övervakas Uppsalabornas spritkonsumtion.
1907 granskade forskaren Karl Arvid Edin arbetarnas boendeförhållanden i staden. Hans studie blir grunden för Uppsalas första bostadsprogram. Nu ska folk bo bättre. Egnahemshus är framtiden.
1918 firas krigsslutet på första världskriget.
1919 införs åtta timmars arbetsdag.
"Vi möts vid Politiska knuten"
Uppsala blir en av landets snabbast växande städer.
I industrierna tillverkas tegel, kakel, kläder och skor.
Vid Politiska knuten, i hörnan mellan Drottninggatan och Fyristorg, stämmer Uppsalaborna träff. Här finns en anslagstavla med nyheter. Diskussionerna är – fram till radions genombrott – intensiva.
Traditionen med mösspåtagning på Sista april inleds. En del studenter kastar huvudbonaden i Fyrisån. Den vita mössan bars hela sommarhalvåret.
1921 är en skamfläck i Uppsalas historia, då Statens institut för rasbiologi inrättas.
Det är lågkonjunktur i Sverige. Också bönderna i landet har svårigheter.
Behovet av kakelugnar minskar. Nybyggda hus har centralvärme.
Den farliga folksjukdomen är fortfarande tuberkulos. Vårdtiderna är långa. Tuberkulospatienter får ligga nästan fyra månader på sjukhus. Specialsjukhus, sanatorier, inrättas där patierna skulle få mycket frisk luft och rehabiliteras.
De som arbetar med blyhaltiga glasyrer på kakelbruket i Ekeby får en halv liter mjölk om dagen gratis från företaget. Mjölk ansågs hindra blyförgiftning.
Cyklar, krig och semester
Europa står inför ett nytt världskrig. I Uppsala demonstrerar studenter mot att tio asylsökande judiska specialister ska få arbetstillstånd i Sverige.
Vid Nordens största cykelfabrik, Nymans verkstäder på Väderkvarnsgatan jobbar som mest 1 200 anställda. Armén beställde cyklar - och granater. Fabriken kör treskift för att leverera varorna i tid. Även kvinnor kom in i produktionen.
Arbetsplatserna blir mindre farliga, lönerna stiger. Folk får mer att handla för.
Mjölkbutikerna, speceributikerna och charkuteributikerna får konkurrens. 1934 öppnar det första varuhuset Tempo på Stora torget i Uppsala.
– Långsamt ökar standarden på maten. Näringsinnehållet blir viktigare, säger Ville Sundbom på Upplandsmuseet.
Hälsovården börjar förbättras. Bostadsstandarden har höjts och nu har de flesta hem badrum i huset med rinnande vatten och toalett inomhus.
1939 får arbetare rätt till två veckors semester. Husmorssemester blir ett begrepp. Mödrar få möjlighet att åka bort från barnen.
Studenter lagar mat tillsammans i matlag hos den som har tillgång till kök.
"Knyt ihop påsen"
Stora barnkullar – och ett växande antal åldringar – kännetecknar decenniet.
Sopskjulen på det flesta gårdarna är borttagna och i hyreshusen finns sopnedkast i trapphusen.
Tvätten kan skötas i tvättmaskin i källarens tvättstuga och fler familjer skaffar dammsugare.
Distingsmarknaden, med rötter från medeltiden, lockar folk varje år till Vaksala torg, 1-2 februari.
Ytterligare en semestervecka införs och familjer åker i väg och tältar eller campar tillsammans.
Ett läkemedel mot turberkulos upptäcks.
Mängden studenter på de båda universiteten i Uppsala ökar till följd av skolreformer och studiesociala åtgärder.
På före detta Asylen, en del av Ullersåkers sjukhus, vårdas psykiskt sjuka och förståndshandikappade. En behandlingsmetod inom psykriatrin var långbadet. Patienterna kunde då få ligga i kroppsvarmt vatten i upp till 14 timmar.
– Behandlingar som vi i dag tycker låter galet, var det man hade att tillgå då, säger Eva Ahlsten, chef på Medicinhistoriska museet.
"Det stora rivningsraseriet"
Nu rivs stora delar av Uppsala. Intensivast är rivningarna mellan 1958 och 1978. Stadskärnan är i ett stort renoveringsbehov och nyrenässanshusen ansågs vara en symbol för klassamhället och det förgångna.
De hus som får stå kvar är äldre, enklare och låga. Också Vasahuset vid Vasaparken bevaras.
Från 1950-talet till 1970 försvinner också många av Uppsalas industrier. Uppsalaborna hittar nya tjänstearbeten.
Owe Thörnqvist sjunger ”Varm korv boogie” om korvgubben på Fyristorg med låda på magen. Uppsala får sitt första snabbköp. Nu behöver inte Uppsalaborna gå till flera butiker för att handla dagligvaror. Men många saknar den personligare servicen, när expediten kände sina kunder och när ett biträde vägde upp varorna i lösvikt. Snabbköpskassörskan slår in priset på färdiga förpackningar i stället.
Byggtrenden på 1950-talet är trevåningshus. Bostäderna ligger kring planterade mer eller mindre öppna gårdar. Färre bor i enrummare. De flesta nya bostäder har i stället två rum och kök.
Antalet dödfödda och barn som dog under sitt första levnadsår minskar.
Vita mössan ett klassmärke
Modernt och funktionellt är 60-talets slagord. Uppsala växer med miljonprogrammet och i Gottsunda byggs höghus.
I hela landet märks en starkt framtidstro. Kvinnor arbetar utanför hemmet. Hemmafrun blir allt mer ovanlig.
Den 3 september 1967 får Sverige högertrafik. Du-reformen genomförs och Uppsalaborna slutar säga ni till varandra.
1962 blir det obligatoriskt att gå i skolan från 7-17 år.
Uppsala universitet växer explosionsartat. Studenter bär inte längre studentmössan varje dag. Den vita mössan har blivit ett klassmärke som bara tas fram vid till exempel mösspåtagningen klockan 15 vid Carolina Rediviva.
AB Slotts industrier saluför sin senap under banderollen: ”Vad vore Uppsala utan slottet, vad vore måltiden utan SLOTTS senap”.
Samtidigt upphör flera bagerier i Uppsala. De klarar inte konkurrensen med industribaket. Saneringen av stadskärnan, som i folkmun kallades ”stora rivningsraseriet”, gjorde också att småföretagare tvingades flytta hit och dit undan grävskoporna i centrum.
Barnens rättigheter stärks
1970 öppnar Uppsalas första stormarknad, Wessels.
Kvinnorörelsen kräver barnomsorg. I Uppsala startar flera förskolor, men de räcker inte till alla barn. Småbarn får plats hos dagmammor som jobbar för kommunen, andra hos dagmammor som jobbar svart.
Nu börjar också föräldrar önska stanna kvar över natten om deras barn är på sjukhus.
Men på BB sover de nyfödda bebisarna i barnsalar. Den nyförlösta mamman kan stanna kvar en vecka efter att första barnets fötts, och cirka 5-6 dagar efter sitt andra barn. Mest träffar hon barnet vid amningen.
– Nu kan man tänka, varför gjorde man så? Men man gjorde det av omsorg, säger Eva Ahlsten, chef på Medicinhistoriska museet.
På mitten av -70-talet blir det möjligt att rädda mycket för tidigt födda barn tack vare respiratorer som var anpassade för det lilla barnets lungor.
Tidens största skotrend är träskorna.
1975 bestämmer sig två teknologstudenter för att testa att åka flotte i Fyrisån på sista april. Det blir början på den numera traditionella forsränningen på Valborg i Uppsala.
Samba genom stan
1982 tar flera tusen upplänningar farväl av Sveriges äldsta militära lägerplats, S 1, på Polacksbacken i Uppsala. UNT beskriver hur kungen den 1 juni avslutade sitt tal under firandet med utropet: "Värna Polacksbacken!"
Uppsala firar 700 år 1986 och det blir sambakarnival genom stan. I tåget går sambagrupper, 130 skolklasser och flera olika idrottsklubbar som vill visa upp sig.
– Jag föreslog att alla skolklasser som ville skapa dräkter med historiska inslag fick vara med, berättar Göran Palm, som startade Uppsala karnivalen.
Den årliga marknaden på fredagen och sambatåget med tillhörande maskerad på lördagen blev en stark Uppsalatradition under tio år. Först i ledet gick varje år Göran Palm.
– Som mest hade vi publikrekord med 250 000 besökare, berättar Göran Palm.
En annan blivande stor folkfest startar 1989 när den första Kulturnatten ordnas i Uppsala. Stan fylls av kulturliv efter mörkrets inbrott och traditionen får snart fäste.
Katalin på Svartbäcksgatan blir också en viktig komponent i Uppsalas nöjesliv. Ägaren Katalin Varga lockar jazzgiganter till sin scen.
Sola längs Fyrisån
Utelivet i Uppsala tar fart. Ett startskott är när bryggan utanför gamla Fjellstedtska skolan byggs 1995.
– Det blev en plats för många, framför allt för unga människor, att mötas, säger Karin Åkerblom, stadsplanerare på kommunen.
Runt Fyrisån picknickar i dag Uppsalaborna på solbänkar och bryggor.
– Årummet har blivit ett begrepp och har betytt mycket. Uppsala har en trång stadskärna och inte så mycket platser. Nu finns soliga Östra ågatan där folk kan slå sig ned och sitta, utan att handla.
Fyrisfestivalen startar 1996 och blir en årlig tradition i Uppsala med marknad och underhållning i centrum. Lika återkommande är diskussionerna om festivalens fortlevnad.
Maja Gräddnos-loppet växer till en folkfest. Varje år springer tiotusentals kvinnor och tjejer loppet. Alla löpare får en eftertraktad tröja i årets färg.
Premiärstarten gick 1984, först 21 år senare har intresset avtagit och loppet läggs ned.
1996 för Uppsala sin första moské.
Reggae och folkliv
Kulturlivet i Uppsala expanderar. 2001 hålls den första reggaefestivalen och Uppsala blir ett "reggaemecka", men festivalen kantas också av drogkontroller. Tio år senare flyttar Reggaefestivalen till Furuvik.
2004 avslutas de långa och många diskussionerna om ett musikens hus i Uppsala. 2007 invigs Uppsala konsert och kongress. Men samtalen om konserthuset är inte helt över, en del tycker byggnaden är ful, andra gläds att den äntligen är på plats.
– Sedan 2000 har också folklivet i stadsträdgården ökat. Vi lever ett annat liv nu när vi ses mer ute, säger Karin Åkerblom, stadsplanerare.
I Uppsala poppar fler och fler uteserveringar upp.
Det liggande konstverket Jona lockar folk att slå sig ned på Östra Ågatan.
– Det blev en hit. Vi var lite hemliga med att Jona var uppvärmd. Från början var det varmt dygnet runt, men sedan fick vi ändra så det stängdes av klockan 23.
Före detta Uppsalastudenten Niklas Zennström grundar 2003 Skype och blir IT-miljonär på att möjliggöra gratis telefonsamtal över internet.
Fjärde största staden
2011 når Uppsala över 200 000 invånare. Staden kan räknas som storstad.
Men i pendlarstaden står resandet i fokus. 2015 går antalet Uppsalabor som cyklar om antalet som åker bil.
2011 får Uppsala ett modernt, stort resecentrum med ett nytt stationshus. Det äldre stationshuset finns kvar och bjuder på jazz- och restaurangliv. Tågövergången där det var otillåtet att cykla är däremot borta och ersatt med en bred tunnel under tågrälsen för gångare och cyklister. Runt miljön växer hotellkomplex upp och gatumusikanter spelar, som i en riktig storstad.
Till Sveriges allra största stad, Stockholm, går det från 2012 även pendeltåg med Stockholms lokaltrafik (SL).
2014 pendlar 38 000 personer från Uppsala till sina arbeten.
77 procent av befolkningen har en smarttelefon, med till exempel möjligheter att surfa på internet. Två av tre 2-åringar har använt internet. Redan 2011 påbörjas ett lärplatteprojekt på cirka 15 förskolor i Uppsala. Surfplattan har blivit ett verktyg i den pedagogiska verksamheten.
2015 tas de sista telefonkioskerna utomhus bort.