1900 nya friskoleplatser i Uppsala
Skolinspektionen har nyligen sagt ja till cirka 1 900 nya elevplatser vid friskolor i Uppsala. Sedan 2003 har lokalkostnaden per elev ökat med 53 procent i Uppsala grundskolor.
UNT har gått igenom Skolinspektionens senaste beslut för friskolor som vill starta nytt eller expandera i Uppsala. De tillstånd som nu beviljats innebär ytterligare cirka 1 900 nya elevplatser vid fristående grund- och gymnasieskolor när de är fullt utbyggda.
Det kan jämföras med att det i dag går totalt cirka 3 800 elever i Uppsalas friskolor.
Några friskolor har fått avslag på sina ansökningar, bland annat för att de bedömts äventyra kommunens egna skolor.
- I första hand gäller det gymnasiefriskolorna, för dem har vi i år ökat antalet avslag i Uppsala, säger Birgitta Fredander vid Skolinspektionen. Är elevunderlaget för litet för de nationella utbildningarna finns risken att kommunens skolor konkurreras ut och då beviljar vi inte tillstånd till friskolor.
När det gäller friskolor som riktar sig till Uppsalas grundskoleelever har inte Skolinspektionen varit lika restriktiv vid tillståndsgivningen.
- Elevunderlaget i Uppsala minskar men vi bedömer att nedgången inte är lika markant inom grundskolan, uppger Birgitta Fredander.
Ett växande problem i Uppsala är skolornas utgifter för lokaler. Sedan 2003 har lokalkostnaden per elev ökat med 53 procent i Uppsalas grundskolor, från 10 200 kronor till 15 600 kronor per elev.
Vid kommunens egna grund- och gymnasieskolor finns sammanlagt cirka 5 500 tomma elevplatser. Enbart grundskolan betalar cirka 45 miljoner kronor om året för sina tomplatser, vilket motsvarar kostnaden för lärare åt cirka 2 500 elever.
Att lokalkostnaderna per elev stiger beror på att kommunen byggt och rustat upp skolor. Anledningen är även att kommunen betalar för lokaler som står tomma på grund av minskande barnkullar.
Den rödgröna oppositionen menar att problemen ökar till följd av fler friskolor. Man påpekar att de kommunala skolorna riskerar att förlora ännu fler elever till friskolorna och drabbas av ytterligare tomplatser samt stigande hyreskostnader.
- Medan kommunen kämpar för att bli av med överskottshyror öppnar de borgerliga för ännu fler friskolor. Om friskolornas elever i stället placerats i kommunens tomma skollokaler hade vi sparat jättepengar, säger Bengt Sandblad (S), andre vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
I torsdags lade kommunen fram en utredning som visar att lokal-överskottet är på samma nivå som innan fjolårets beslut att lägga ner vissa grundskolor. "Detta beror på att antalet elevplatser i friskolor ökar", skriver kommunen.
Tillstånd för nya friskolor ges av Skolinspektionen medan kommunen fungerar som ett slags remissinstans. I Uppsala har den borgerliga alliansen ställt sig positiv till fler friskolor.
- Problemet med tomma lokaler kan lösas genom att de hyrs ut till friskolor, säger Cecilia Forss (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
Varför det hittills bara skett i ett par fall beror enligt Cecilia Forss på att kommunen först för drygt ett år sedan tog ett samlat grepp om lokalfrågan.
- Många friskolor erbjuder bra pedagogik. Det vore otänkbart att säga nej till dem bara för att vi har höga lokalkostnader. De tomma lokalerna kommer vi att kunna göra oss av med.
Antalet elever i kommunens egna grundskolor väntas minska med cirka 6 000 under perioden 2002-2012 om den nuvarande utvecklingen fortsätter med fler friskolor och minskat elevunderlag. Det innebär att lokaler motsvarande 20 normalstora grundskolor behöver avvecklas.
Vilka blir då följderna för själva undervisningen? I dag går det 7,4 lärare per 100 elever i den kommunala gymnasieskolan i Uppsala. Enligt Ove Bergvall, fram till nyligen chef för kommunens gymnasieskolor, väntas lärartätheten under 2009 sjunka med 14 procent till 6,4 lärare per 100 elever. Han anser att de främsta orsakerna är ökade lokalkostnader och friskolornas expansion.
Mohamad Hassan, (FP), ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden som handhar gymnasieskolan, tror att friskolorna har liten påverkan på lärartätheten i gymnasiet.
- Det ekonomiska underskottet i kommunens gymnasieskolor beror högst till 10-20 procent på att de tappar elever till friskolorna, säger han.
Här presenteras friskolor som nyligen fått tillstånd av Skolinspektionen för nyetablering eller utökning i Uppsala från höst-terminen 2009. De nya elevplatserna gäller när de utbildningarna är fullt utbyggda.
Realgymnasiet. 165 elever. Bl a miljövård och naturbruk.
Yrkesakademin. 90 elever. Estetisk utbildning.
Uppsala praktiska gymnasium. 12 elever. Handelsprogram.
Yrkesplugget. 255 elever. Bl a fordons- och byggteknik.
John Bauer-gymnasiet. 84 elever. Teknikprogram.
Jensen gymnasium. 360 elever. Bl a samhällsprogram. (Start ht 2010).
Kunskapsskolan. 320 elever. Årskurs 6-9.
I ur och skur äventyret. 48 elever. Förskoleklass och årskurs 1-3.
Jensen grundskola. 560 elever. Förskoleklass och årskurs 1-9.
NTI-gymnasiet (Nordens teknikerinstitut). 180 elever. Startar elprogram och medieprogram till hösten 2009.
Mikael Elias Teoretiska gymnasium. 180 elever. Startar naturprogrammet och samhällsprogrammet hösten 2009.
Realgymnasiet. 165 elever. Bl a miljövård och naturbruk.
Yrkesakademin. 90 elever. Estetisk utbildning.
Uppsala praktiska gymnasium. 12 elever. Handelsprogram.
Yrkesplugget. 255 elever. Bl a fordons- och byggteknik.
John Bauer-gymnasiet. 84 elever. Teknikprogram.
Jensen gymnasium. 360 elever. Bl a samhällsprogram. (Start ht 2010).
Kunskapsskolan. 320 elever. Årskurs 6-9.
I ur och skur äventyret. 48 elever. Förskoleklass och årskurs 1-3.
Jensen grundskola. 560 elever. Förskoleklass och årskurs 1-9.
NTI-gymnasiet (Nordens teknikerinstitut). 180 elever. Startar elprogram och medieprogram till hösten 2009.
Mikael Elias Teoretiska gymnasium. 180 elever. Startar naturprogrammet och samhällsprogrammet hösten 2009.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!