Rolf Jonsson bor i en bostadsrätt i stadsdelen Nyby och har under ett antal år stått i bostadskö hos Rikshem för ett trygghetsboende. När kön fördes över till Uppsala bostadsförmedling så slogs den samman med den allmänna bostadskön. Det innebär att alla som är 70 år och äldre kan få ett trygghetsboende även om de bara köat för en vanlig lägenhet. Rolf Jonsson tvingas nu konkurrera med dem som stått åratal i bostadskö. Han fick en mindre chock när han kollade hur lång tid han skulle behöva vänta.
– När jag ringde jag till bostadsförmedlingen och kollade hur jag låg till på en lägenhet fick jag beskedet att det krävdes mellan 19 och 20 års kötid för att få den. För mig som är 72 år gammal innebär det ju att jag kanske aldrig kan få ett trygghetsboende, säger han.
Enligt Rolf Jonsson var väntetiden i den kö han tidigare stod i hos Rikshem bara två till tre år.
– Nu kan de som tidigare aldrig efterfrågat trygghetsbonden få erbjudandet och flytta in. Jag vet flera som gjort det. Och jag vet flera som drabbats, precis som jag. Trygghetsbostäderna ska ju vara till för de som behöver just den boendeformen, säger han.
Marianne Bergstrand som också bor i Nyby fick beskedet att den lägenhet hon var intresserad av i ett trygghetsboende intill gick till en person som hade 17 års kötid.
– Jag har själv bara fem år i den gamla kön, säger hon.
Hur känns det?
– Inte alls bra. Jag är 72 år nu och hyr i andra hand. Jag skulle behöva ett trygghetsboende nu, med service och nära till hemtjänst, säger hon.
Rolf Jonsson tackade nej till ett erbjudande om trygghetsboende för ett par år sedan. Det ångrar han bittert i dag.
– Jag kände mig pigg då och tänkte att någon som behöver lägenheten bättre kan ta den. Jag räknade jag med att få ett nytt erbjudande snabbt och kunde aldrig tro att det skulle bli så här, säger han.
Anledningen till att han vill ha ett trygghetsboende är att han opererats både i magen och i hjärta ett antal gånger. Förra vintern halkade han omkull och skadade ena armen så han har svårt att använda den full ut.
– Det kan ju hända något här hemma. Jag måste ha rullator om jag ska förflytta mig och trygghetsboendena har ju både matsal, bibliotek och en sjuksköterska. Dessutom finns ofta både hår- och fotvård. Och så vill jag ha den sociala gemenskapen, säger han.
Om det inte blir någon förändring. Vad gör du då?
– Det måste bli en förändring. Vi är flera som hamnat i den här situationen. Trygghetsboenden är byggda med statligt stöd för en grupp äldre med vissa behov. Då tycker jag inte att lägenheterna ska gå till vem som helst, säger Rolf Jonsson.
Så hur tycker du att frågan ska lösas?
– Jag tycker att man borde uppfylla vissa kriterier för att få trygghetsboende eller ha övergångsbestämmelser som gör att vi som bara köat för trygghetsboende och inte en vanlig lägenhet inte skuffas undan, säger Rolf Jonsson.
Gunnel Jägare som är ordförande i pensionärsorganisationen SPF:s citysektion i Uppsala har hört talas om köproblemet men vet inte hur stort det är. Hon håller dock med Rolf Jonsson.
– Ett trygghetsboende ska vara för människor som känner sig otrygga och inte för andra. Man borde kunna ha en särskild kö. Det är speciellt viktigt för män som blivit ensamma. De har ofta inte det sociala nätverk som kvinnor har, säger hon.