Videon är inte längre tillgänglig
Fredag kl 12.03 Frihet i hettan
Det är kö till jordgubbsståndet och två bord är upptagna på Flustrets lunchservering. Övrigt folk håller till i skuggan förutom studenten Roza Pichl. Hon ligger på bryggan i bikini.
– Jag solar och väntar på en kompis. Hade varit toppen om man kunde bada här också, säger hon som ska vara kvar i stan och jobba tills augusti.
Parken är hennes beach.
– Jag skulle vilja ta mig ut till en strand, men har ingen bil. Parken är frihet för mig, ett ställe att få sola på och en samlingsplats, men jag kommer inte att hänga här jämt i sommar utan åka till Stockholm mycket.
Roza Pichl skulle gilla om det fanns lite mera aktiviteter i parken.
12.24 Folk taggar ner
I skuggan på gräsmattan lunchar systrarna Becyrovic på favoritmaten: sushi. De jobbar i Uppsala men bor i Tierp, där finns ingen park där människor samlas.
– Jag älskar den här parken. Här finns harmoni med alla blommor och grönt. Så här års går jag alltid igenom parken på väg till jobbet på BMC. Annars åker jag buss, säger Mediha Becyrovic.
– Det är tyst här fast det är mycket folk. Alla blir lugna här när de kommer ifrån stressen i centrum, säger Amera Becyrovic.
De vill inte att det ska bli fler lekparken eller anläggningar i parken, inget får skymma de öppna ytorna.
14.09 Rofyllt trots andkalas
Två vattenskotrar dånar förbi på Fyrisån. Men det stör inte Anna-Carin Skoglund som solar i sin rullstol på bryggan och njuter. Hon bor fem minuter härifrån.
– Det är rogivande att sitta vid vattnet och se blommorna. Ska nog stanna här till klockan fem i dag, säger hon.
Lite tidigare satt en grupp änder på bryggan, men nu struttar de omkring för att norpa brödbitarna som syskonen Svante, fem år, och Eira Berg, sex år slänger.
– Det är roligt här. Roligast är en båt i lekparken, säger Eira som är stammis.
Hon går ofta hit med skolan för att leka och äta frukt.
– Fåglarna verkar också ha roligt, säger Eira.
– Kalas, ropar Svante, och ser nöjd ut efter att ha styrt om ändernas framfart genom att kasta brödet åt andra hållet.
14.25 Lusthus
i stället för kryssning
I Rosariet, längst ner mot Studenternas är det tomt konstigt nog. En lummig berså sprider rosdoft och ger skugga. Men i det lilla lusthuset intill är stämningen på topp, buffén uppäten och bara vattenmelonerna är kvar.
–Vi firar två födelsedagar, skulle ha åkt på en kryssning men sjukdom kom emellan, säger Anette Andersson.
Men de är nöjda ändå. Närmast lyriska.
– Stadsträdgården är fantastisk. Jag brukar sitta i bersån därborta med en bok. Parken är sydländsk, säger Kersti Andersson.
– På väg till sjukhuset tar jag gärna en omväg genom parken. Det ger mig energi, säger Britt Lundberg.
– På 50-talet var det helt annorlunda. Då vågade ingen gå på gräset. Nu är parken jättemysig, säger Solbritt Eriksson.
Snart ska de dricka kaffe och hur länge de blir kvar i lusthuset vet de inte. De har inga tider att passa. Födelsedagsbarnen är nyblivna pensionärer.
I duschen intill lekparken jagar jack russel terriern Diamond vattenstrålarna. Han skäller och kan hålla på i timmar, enligt hans matte.
18.35 Engångsgrill duger inte
Intill ingången spelar Eriksdalsgårdarnas personal kubb i gräset. Någon hade satt upp en lista på jobbet och det blev populärt.
– Vi är inne i ett flyt nu, säger Sara Boive i det vinnande laget.
Saras lagkamrat, Monica Fredriksson tycker att miljön är mysig.
– Egentligen tar man nog parken lite för givet, man borde utnyttja den mer, säger hon.
Fast i kväll är hon knappast ensam om den tanken. På den största öppna gräsmattan sitter flockar av fikande och festande folk.
Ensam på grusgången ser Emil Lindmark nästan övergiven ut där han jobbar för att få fyr på klotgrillen. Engångsgrill är inte hans stil! I gräset sitter sambon, Emma Svensson, och väntar, det är hennes examen som ska firas med hamburgare på högrev.
– Jag cyklar här till jobbet varje dag, kollar på folk och de ser ut att ha det skönt. De lever upp. Det är kul när folk samlas, säger Emil.
I sommar ska de vara kvar i stan. Stadsträdgården blir deras lugna oas. De bor nära och har tidsbrist med långa arbetsdagar och pendling. Det enda de saknar här är havet.
I Abdul Khaleques plastkasse på bryggan ligger fem nymetade mörtar. De ska han ge till katten. Men egentligen är det varken för fiskens eller kattens skull han kommer hit.
– Här finns hundratals människor som man kan prata med. Det är jättekul och så får man vara ute i friska luften, säger han när M/S Enköping signalerar högljutt.
19.10 Dök i efter mobilen
Längre bort på bryggan sitter Joakim Sanderoth och Jennifer Liw med sina kompisar. De har inga planer för kvällen.
– Här är fint och lugnt, säger Joakim.
– Synd bara att folk slänger så mycket cyklar och skit i ån, säger Jennifer.
Intill sitter Jeanette Eriksson och avslöjar att hon har badat i ån, fast inte just här utan vid Jernbron. Det var när hon tappat sin mobil i vattnet och såg den ligga och skvalpa på ytan.
En pantsamlare drar förbi med sin cykel och ler stort. Han har vita tänder och är jättenöjd med jaktlyckan. Två svarta sopsäckar fulla och resten i cykelkorgen.
22.47 Utomhusbio skulle passa
På stora gräsmattan nickar två tjejer och två killar fotboll. Det har spelat kubb nyss och säger just de där magiska orden som vi hört så många gånger: ”Det är mycket folk här och och alltid händer det något.”
– Det är fint här vid ån och mycket space, utomhusbio en gång i veckan hade varit kul, säger Olivia Högås.
23.05 Myggor attackerar
– Jag älskar att vara här. Mycket folk, det händer saker eller så kan man bara ligga och mysa, säger Robin Lindström som chillar på en filt med ett gäng ex-kolleger som har arbetat i klädbutik.
Det verkar som om de har förfest, men ingen vet vart de är på väg, eller ens om de ska vidare. Just nu vevar de med armarna. De är utsatta för en myggattack trots att de rollar sig med myggmedel.
Från lekplatsen en bit bort hörs ljusa röster i skymningen. Rösterna tillhör barnen Alaoor som bor i Stabby. Varje fredag och lördag tar deras föräldrar med sig dem hit, det passar bra när de är lediga dagen efter.
I öster syns månen nästan full mot den djupblå himlen. Dansmusiken hörs när två poliser tar hand om en ung kille som sitter ihopsjunken mot ett träd.
Lördag
02.21 Hotfullt fyllevrål
Parken är upplyst men tyst och ödslig. Ingen sitter på bryggorna! Ingen sitter på gräset längre!
Två personer ser ut att vara på väg någonstans. All skön stämning som fanns förut är som förbytt.
Gemenskapen är förvandlad till ensamhet. Trots att jag övernattat på marken i Hyde Park i London en gång, vill jag bara vända och gå härifrån. Tomheten är hotfull.
En medelålders man går bredbent men ostadigt på grusgången, den ljusa skjortan hänger utanför. Han är ingen jag vill möta. När jag vänt och går mot utgången, hör jag hur han brölar rakt ut. Oklart varför. Vakterna och folket som rör sig kring Flustret känns som en fristad.
05.30 Sopor i drivor
Isac Bergenwall börjar sitt arbetspass. Hans uppgift är att städa parken och få bort soporna som ligger i drivor. Mycket är utspritt på gräsmattorna men också samlat runt soptunnorna som kallas Big Belly. De drivs av solceller som pressar ihop soporna. Han kör runt i sin vagn och tömmer alla fjorton.
07.08 Fler pantletare förr
Änderna sover halvstående på bryggan medan kajorna festar på gårdagens matrester i gräset. Luften är vindstilla och på håll syns en ny pantletare.
– Det var mycket fler pantletare här innan vi hade Big Belly, säger Isac som ska börja plocka rent på marken och går mot lekplatsen.
Trots att han inte tycker jobbet är alltför kul, gillar han att gå runt i parken.
En morgonpigg joggare hastar förbi men mindre bråttom verkar powerwalkarna Magdalena Fernlund och Samuel Westermark ha. De tycker att parken är fin, speciellt de stora träden. Klockan fyra ska de på bröllop.
08.11 På morgonpromenad
153 cyklister har cyklat över bron. Det visar räkneverket. Men parken är ännu nästan tom. Längst bort, i delen som vetter mot sjukhuset finns näckrosdammen med Suckarnas bro. Här tar mor och dotter, Annika och Madeleine Berglund, en morgonpromenad. De bor centralt och är ofta här.
– Parken är totalbra och borde få pris för vackraste trädgård. Så otroligt välskött och levande, med en massa folk och det händer alltid något, säger Annika.
– Alla stora träd är viktiga för känslan, de ger en rofylld stämning, tillägger Madeleine.
11.12 Möhippa möter svensexa
Parken har vaknat. Folk ligger och sitter på gräsmattan. Någon läser en bok, en annan sprejar vatten på kroppen. Några soldyrkare svettas på bryggan och smörjer in sig med solkräm. Löpare passerar som på pärlband.
På gräsmattan sitter en grupp i färgmatchade rosa tröjor. Det är möhippa för Therese Barthelsson. Parken har kompisarna valt för att den är bästa picknickplatsen med mycket människor men ändå lugn.
Nära sitter andra kvinnor i lila tröjor. Det är deras blivande bruds favoritfärg. Hon heter Madeleine Jonsson och har just lärt sig spela trummor, fast det var inget som vännerna planerat. Det bara hände när de mötte en svensexa nere på bryggan.
– Jo, det gick bra. Läraren var lite nitisk bara, säger Madeleine.
Och den nitiska trummisen är inte svår att hitta. Bara att följa ljudet ner till bryggorna och kompisgänget med Sebastian Mattsson som ska gifta sig.
– Kanske kan jag tjäna lite pengar på trumskolan, här finns ju många presumtiva elever.
Vid kaféet Gula villan är borden på skuggsidan upptagna. Klockan närmar sig tolv och allt är bäddat för att nya människomöten.