PÄ Von Bahr förskolan Àr digitala verktyg en sjÀlvklar del i undervisningen
Sedan 1 juli 2019 Àr digitala verktyg obligatoriskt i förskolan. UNT skrev dÄ om oro frÄn sÄvÀl förÀldrar som experter eftersom man menade att det saknas forskning om hur smÄ barn pÄverkas av skÀrmar. Det kom ocksÄ kritik mot att lÀroplanen Àr alldeles för vag kring hur man ska jobba med skÀrmar, vilket gör att det Àr upp till varje förskola.
PÄ Von Bahrs förskola i Uppsala Àr skÀrmar i dag en sjÀlvklar del i undervisningen.
â Det Ă€r ett vĂ€ldigt bra komplement i undervisningen. Vi kan förĂ€ndra vĂ„ra lĂ€rmiljöer via projektioner, för att utmana barnen i undervisningen. Barnen kan ocksĂ„ sjĂ€lva dokumentera med foto och film, berĂ€ttar Jenny Blomgren, förskollĂ€rare pĂ„ Von Bahrs förskola.
Förskolan har ett rum tillÀgnat digitala verktyg som kallas dramarummet. Ett projekt som pÄgÄr just nu Àr att barnen fÄr mÄla olika monster pÄ vÀggen. Och med hjÀlp av en animeringsapp kommer monstren "till liv" och kan blinka och le, barnen kan ocksÄ spela in egna ljud.
Med hjÀlp av en animeringsapp kommer monstren till liv. "Med digitala verktyg fÄr barnen uppleva fler dimensioner", sÀger Jenny Blomgren.
â Barnen tycker att det Ă€r spĂ€nnande att se monstren börja leva, i stĂ€llet för att bara rita ett monster pĂ„ ett vitt papper. Med digitala verktyg fĂ„r barnen uppleva fler dimensioner, sĂ€ger Jenny Blomgren.
I förskolornas digitaliseringsarbete arbetas det ocksÄ med programmering. PÄ Von Bahr förskolan sker det bland annat med "Bi-botar". Programmeringsroboten ser ut som ett bi och har knappar pÄ ryggen. NÀr barnen trycker pÄ knapparna Äker bi-boten framÄt, bakÄt eller Ät sidorna. Det Àr ett sÀtt att förberedda förskolebarnen för programmering i grundskolan.
Lina El Boussettaoui tycker Dramarummet Àr spÀnnande.
Men sker arbetet med digitala verktyg pÄ bekostnad av nÄgot annat?
â Nej, det Ă€r ett komplement. NĂ€r vi gĂ„r i skogen exempelvis fĂ„r barnen filma och fota vĂ€xter och trĂ€d. Men de samlar ocksĂ„ in vĂ€xter, kottar och pinnar.
Vad tycker förÀldrarna om de digitala verktygen?
â Det Ă€r vĂ€ldigt olika. Vissa förĂ€ldrar Ă€r oroliga över skĂ€rmtiden, att barnen sitter mycket med paddan hemma och att det blir Ă€nnu mer tid pĂ„ förskolan. Men nĂ€r de fĂ„r höra att vi skapar och producerar saker brukar de fĂ„ en positivare instĂ€llning.
Bianka Gorniok fÄr hjÀlp av Jenny Blomgren att anvÀnda iPaden.
Men lÄngt ifrÄn alla förskolor Àr lika digitala som von Bahrs förskola. Alla har inte samma förutsÀttningar att arbeta digitalt, uppger Jan Aili, chef för den kommunala förskolan i Uppsala.
â Vissa förskolor anammar det jĂ€ttefort och för andra tar det mer tid. Det kan vara skolor som tidigare inte har arbetat sĂ„ mycket med digitala verktyg och de Ă€r lite försiktigare, sĂ€ger Jan Aili.
Vad finns det för hinder?
â Praktiska sĂ„som trĂ„dlös tĂ€ckning pĂ„ förskolegĂ„rdar. Sedan behöver vi stĂ€rka förmĂ„gan att leda digitalisering i hela vĂ„r organisation, alla ledare behöver bli bĂ€ttre pĂ„ att driva den hĂ€r frĂ„gan.
Vad gör ni för att minska digitaliseringsklyftan bland förskolorna?
â Bland annat nĂ€tverkstrĂ€ffar och olika förtbildningsinsatser. PĂ„ nĂ€tverkstrĂ€ffar kan förskolorna inspirera varandra. Sedan gĂ€ller det att alla rektorer kompetensutvecklas.
Finns det risk att förskolorna anvÀnder skÀrmar som barnvakter?
â Det Ă€r inte meningen att plattorna ska vara barnvakter till barnen eller till för att konsumera. De ska vara till för att barnen ska producera och skapa innehĂ„ll.
Ett projekt som förskolebarnen pÄ Von Bahr fÄr arbeta med Àr att animera monster som de ritar pÄ en projicerad skogsmiljö.
I Uppsalas förskolor gÄr det 7 500 barn och det finns 2 500 surfplattor. Enligt Jan Aili finns det inte siffror pÄ vad de digitala verktygen kostat att köpa in.