Två personer med funktionsnedsättning fick vänta cirka två år vardera innan kommunen ordnade bostad med särskild service, så kallat LSS-boende, åt dem. På grund av de långa väntetiderna dömde förvaltningsrätten i båda ärendena ut den högsta straffavgift som lagen medger, en miljon kronor.
Sammantaget ska omsorgsnämnden alltså betala två miljoner kronor för de båda fallen vilket ytterligare tynger nämndbudgeten vars prognos för 2019 lyder på minus 50 miljoner.
53 funktionsnedsatta Uppsalabor har beviljats men ännu inte fått bostad med särskild service. Elva av personerna har dock tackat nej till de erbjudanden de fått av kommunen.
I allmänhet brukar kommunerna få en tidsfrist på sex månader för att ordna boenden, efter det finns risk för sanktionsavgifter.
– Vi gör nu en stor översyn för att få igång byggandet. Det skulle behöva byggas 15-20 nya LSS-bostäder per år för att komma ikapp behovet, säger Angelique Blix, (L), ordförande vid omsorgsnämnden i Uppsala kommun.
Vem har ansvar för att det inte byggts tillräckligt många LSS-bostäder?
– Jag vill inte kasta sten på någon. Det här är en högt prioriterad fråga och flera nämnder kommer att samarbeta närmare än tidigare för att lösa problemet.
Enligt Angelique Blix har arbetet påbörjats med att ordna finansieringen till fler boenden och till hösten ska det finns mer konkreta budgetplaner.
LSS står för Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade.