60 politiker i nytt fullmäktige för samverkan

En ny fullmäktigeförsamling med 61 av Uppsala läns ledande politiker, med egen styrelse och kansli, föds i morgon, tisdag. Målet är att samverka för att stärka länets utveckling men vilken betydelse det nya C-framåt får för invånarna återstår att se.

Uppsala2003-01-13 00:01
När ordföranden för C-framåts nya fullmäktige i morgon för första gången slår klubban i bordet i Uppsala Folkets hus ska de nyvalda politikerna försöka se världen med nya ögon. Syftet är att verka för hela länets bästa, istället för att reflexmässigt rösta emot politiska motståndare eller se till den egna kommunens intressen. Kommunalråd från Tierp eller Enköping kan plötsligt rösta för satsningar i Uppsala eller Håbo kommun.
— Förhoppningen är att man ska komma ifrån kommunala särintressen och inse att en satsning i Östhammar är bra för hela länet, genom nya arbetstillfällen och utveckling, säger C-framåts projektledare Bo Frändén.
C-framåt bygger på den nya lag som ger möjlighet för samverkansorgan på länsnivå att överta uppgifter från länsstyrelser, landsting och Kommunalförbund. Varje kommun och landstinget i Uppsala län har sagt ja till bildandet, även om det inte skett utan motstånd. Det faktum att fullmäktige väljs indirekt, av kommunernas och landstingens fullmäktigepolitiker, har väckt kritik för bristande demokrati.

Förslag till förbundsordning
Uppgifterna för C-framåt kan likna en katalog över abstrakta och ogripbara planeringsfrågor. Förslaget till förbundsordning innehåller sköna ord om samverkan, utveckling och tillväxt. Mer konkret finns till exempel ett antal statliga miljoner, 6—8 miljoner i runda tal, att fördela till företag och andra aktörer i länet inom det regionala tillväxtprogrammet, ett ansvar som övertas från länsstyrelsen.
Bo Frändén nämner två exempel som hittills ingått i programmet; marknadsföring av den stora forskningssatsningen Campus Uppsala och av ett marintekniskt centrum bland varvsföretag i Öregrund.
Utbyggnad av vägar och annan infrastruktur blir ett annat område där C-framåt får stort inflytande. Politikerna i samverkansorganet ska prioritera och slå fast vilka objekt i länet som är viktigast att bygga eller förbättra. Statsmakterna fördelar förvisso pengarna, men C-framåt skriver önskelistan.
Kollektivtrafiken blir ett anat område för samarbete. Mer samordnade tidtabeller, kanske på sikt gemensamma taxor är konkreta exempel — och frågor där kommunerna hittills inte haft påtagligt lätt att dra åt samma håll.

Tio miljoner
Till slut får nya C-framåt kanske ändå mindre än tio miljoner kronor att fördela. Är det inte mycket väsen för lite ull, att bilda en helt ny politisk organisation för detta?
— Man kan lika gärna vända på det, säger Bo Frändén. Om medlemmarna visar att det går att samverka kring dessa projekt så blir det i sig en väg att hitta finansiärer, statliga pengar och EU-bidrag för andra ändamål.
Vidare överförs verksamhet inom kommunerna som hittills utförts av Kommunalförbundet i Uppsala län till C-framåt. Ett exempel är samarbete kring utbildning mellan kommunerna, landsting, universitet och näringsliv. Vid horisonten hoppas vissa på en gemensam gymnasieregion med möjlighet att söka program över hela länet.
Den politiska organisationen består av fullmäktige, styrelse och två beredningar för tillväxt och trafik. Arvoden till politikerna blir en ny kostnad för kommuner och landsting. Fullmäktige väntas sammanträdda fyra gånger årligen, styrelsen tätare.
Tjänstemännen till det nya kansliet, elva personer, kommer från Kommunförbundet och landstingets regionala enhet, som lades ned vid årsskiftet. Driften beräknas kosta medlemmarna drygt sju miljoner kronor per år, eller 20 kronor per skattebetalare i länet. Det är samma kostnad som invånarna hittills betalat för den verksamhet i kommuner och landsting som nu tas över av C-framåt.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om