90-åriga Kinalådor öppnades

Bortglömda lådor i Evolutionsmuseets källare ska sätta nytt ljus på människans ursprung. Det hoppas forskare som på tisdagen öppnade lådorna som varit stängda sedan de fraktades från Kina på 1920-talet.

Foto: Pelle Johansson

Uppsala2011-03-30 17:54

Det andades lite Indiana Jones-äventyr över det hela när forskare gjorde sig redo att öppna de hemmasnickrade trälådorna, färgade av tidens damm och smuts och med lock som spikats igen ordentligt av någon på 1920-talet.

Locken bändes upp med kofot och där, bland halmstrån och invirat i papper, låg okända föremål och trängdes. Efter en stund kände man i luftvägarna att dessa lådor varit stängda i närmare 90 år.

Dinosaurieforskaren Martin Kundrat och museiintendent Jan Ove Ebbestad satt som två små barn på julafton när de fick börja plocka paketen ur lådan.
– För mig är det här paradiset. Det handlar inte bara om att öppna en låda utan att öppna ett fönster till historien, sa Martin Kundrat.

Till en början var det tänder av antilop och hjort som påträffades, men förhoppningen är att de bland alla föremål ska hitta skatter i form av nya bitar till livets pussel.
– Det handlar inte bara om jakten på felande länkar utan också om att förstå den här tiden och lära oss mer om den miljö som förmänniskorna levde i, sa professor Per Ahlberg som höll sig framme för att se de första fragmenten.

Hundratals lådor skickades kring 1920-talet från utgrävningar i Pekingprovinsen till Uppsala. Men av allt insamlat material förblev 40 lådor oöppnade i Evolutionsmuseets förråd.
– Det var helt enkelt så mycket att man inte hann öppna alla lådor, säger Jan Ove Ebbestad.

På 1950-talet övergick forskningen från en inriktning på ryggradsdjur till ryggradslösa djur, och lådorna hamnade därför långt ner på prioriteringslistan. Nu har lådorna åter blivit intressanta, kanske också för att Evolutionsmuseet planerar en ny expedition till fyndplatserna i Pekingprovinsen.

Grottorna vid Zhoukoudian, där omtalade fynd gjordes på 1920-talet, har studerats ända in i vår tid. Det är därför som lådorna på Evolutionsmuseet nu beskrivs som intressanta. Det finns inte någon inventarielista över lådorna och man vet att vissa fynd är hämtade från den grotta där den så kallade Pekingmänniskan påträffades.
– Att vi nu har ett alldeles fräscht ostuderat material är en jättestor grej. Det kan inte vara ointressant material i dessa lådor, bara väldigt intressant, sa Per Ahlberg och studerade några fossiliserade tänder från en antilop.

Att gå igenom allt material kommer att ta veckor. Att dra slutsatser kan ta månader och år. Ryktet om lådorna har fått kinesiska forskare att inom en månad skicka två experter till Uppsala för att studera materialet på plats.

Fakta

Lådorna har sitt ursprung från 1914 då den svenska geologen Johan Gunnar Andersson reste till Kina för att jobba med gruvfrågor. Han upptäckte fossil längs stranden av Gula floden, vilket kom att intressera både kinesiska myndigheter och Uppsalaprofessorn Carl Wiman.

Materialet kommer från Zhoukoudian fem mil sydväst om Peking där man i mitten av 1920-talet hittade Pekingmänniskan, som inom evolutionsforskningen beskrivs som en geografisk variant av människoarten Homo erectus.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om