– Tre månaders experiment vid LHC inte bara bekräftar flera årtiondens tidigare försök inom partikelfysiken. Vi börjar också se sådant som ingen annan sett före oss, säger LHC-projektets chef Steve Myers, som på måndagen deltog i ett seminarium i Uppsala kring projektet.
Som exempel nämner han att LHC-forskarna förra veckan rapporterade att det bland många hundra partiklar som frisätts vid en protonkrock i LHC finns en del som hänger ihop med varandra på ett nära sätt som aldrig tidigare setts vid protonkollisioner.
Steve Myers tillträdde som chef för LHC 18 september 2008 fick sämsta möjliga start. Dagen därpå inträffade ett haveri som ledde till ett 14 månader långt uppehåll innan försöken kunde återupptas.
– Med de övervakningssystem vi nu har ska ett liknande haveri inte kunna inträffa. Vi arbetar efter ett schema med rigorösa kontroller för varje nytt steg som tas, säger Steve Myers.
I den 27 kilometer långa anläggningen accelereras protonerna från två håll för att åstadkomma krockar med så många protoner som möjligt på allt högre energinivåer. De planerade experiment i LHC som fått mest uppmärksamhet i media är jakten på den så kallade Higgspartikeln. Ingen vet om den verkligen finns, men i dagens standardmodell för hur materien hänger ihop behövs Higgspartikeln som förklaring till varför andra partiklar har massa och varför de har olika massa.
Dagens rekordnivå 7 teraelektronvolt, 7 TeW, ger dock inte tillräckligt kraftiga protonkrockar för att ge svar på frågan om Higgspartikeln verkligen finns.
– Omkring år 2013 kommer vi att uppnå de energinivåer, 14 TeW, som krävs för att säkert kunna bekräfta eller utesluta att Higgspartikeln finns, säger Steve Myers.
Däremot kan kanske experimenten i LHC kanske redan nästa påvisa – eller utesluta existensen av – så kallade supersymmetriska partiklar, som standardmodellen inte räknat med men som finns med i alternativa modeller för materiens uppbyggnad.
Att bygga LHC-anlägggningen har kostat mer än 30 miljarder kronor. Steve Myers är van att stöta på kritiker som säger att pengarna borde ha satsats på att lösa mer praktiska problem.
– Man kunde ha sagt samma sak om engelsmannen Maxwells grundläggande forskning kring elektromagnetismen. Utan den hade dagens telekommunikation inte funnits. Det vi nu gör kommer att generera tillämpningar som vi i dag inte har en aning om, säger Steve Myers.