I vården av en cancerpatient kan personal från 6–7 olika specialistområden och ett tiotal yrkesgrupper vara involverade på olika sätt. På onkologen sker cancervården. Kirurgen kommer in om tumören ska opereras bort. Röntgen och laboratorier ska analysera prover. Rehabspecialister och psykosocialt stöd kan behövas både före och efter operationen. Med värdebaserad vård försöker man ur patientens synvinkel se vården i ett helhetsperspektiv och arbeta tillsammans för att det ska fungera bättre.
– Vi försöker identifiera vilka saker som är riktigt viktiga för att vården ska ha bra kvalitet för patienten och fokusera på att förbättra dem. Tidigare hade vi mer av pinnräkning där man räknade totalt antal timmar, dagar eller operationer som genomfördes, säger Morten Kildal, läkare på brännskadeenheten och projektledare för värdebaserad vård vid Akademiska sjukhuset.
Han tar väntetiderna på akuten som ett exempel. Det kan då vara viktigare att se till att äldre patienter som riskerar att få trycksår inte får ligga för länge på akuten och vänta i stället för att väntetiden ska vara under fyra timmar för alla patienter.
Han säger att modellen gett flera positiva effekter.
– Vi försöker med den här modellen överbrygga sjukvårdens många specialiteter. Och när de olika teamen kommer samman med patientrepresentanter hittar man bättre arbetssätt som innebär allt från mindre infektionsrisker för nyförlösta till rehabiliteringsgrupper före och efter operation mot prostatacancer, säger Morten Kildal.
Han säger att man på Akademiska sjukhuset inte organiserat om hela vården efter den värdebaserade vårdmodellen.
– Vi behåller våra verksamhetsområden med de specialiteter vi har. Men vi kan fatta kloka beslut för helheten när specialiteterna kan mötas över gränserna, säger Morten Kildal.
Diabetespatienter en grupp som omfattas av modellen. Och Jarl Hellman, överläkare på endokrinologisektionen, är mycket nöjd med arbetssättet.
– Jag är jättepositiv. Vi har ett bättre samarbete över klinikgränserna inom sjukhuset. Skillnaden för oss är att vi har börjat sätta patienten mer i fokus. Jag har väldigt svårt att se något negativt med modellen, säger Jarl Hellman.
Konsultföretaget Boston Consulting Group, BCG, introducerade modellen "värdebaserad vård" i Sverige. Vid Karolinska sjukhuset har fakturorna från BCG på totalt 257 miljoner kronor rönt stor uppmärksamhet.
Också vid Akademiska sjukhuset har BCG varit med och byggt upp den värdebaserade vårdmodellen. Men här har företaget bara varit inne i inledningsskedet fram till 2014. Fakturorna som skickats till Akademiska sjukhuset har stannat vid totalt 4,4 miljoner kronor.
Nyligen gjorde Sahlgrenska en granskning av modellen och konstaterade att det inte fanns något vetenskapligt stöd för att den är bättre än andra kvalitetsmodeller. Resultatet innebar att de avstår från att införa konceptet inom hela sjukvården, men att de fortsättningsvis använder värdebaserad vård som en av flera modeller i kvalitetsarbetet.
Anna Rask-Andersen, vice ordförande i Upplands allmänna läkarförening, tycker det är bra att värdebaserad vård fungerar väl inom Akademiska sjukhuset för vissa sjukdomar, men undrar hur det blir för patienter med sjukdomar som inte värdebaserats.
Dessutom är hon kritisk till att olika modeller införs på sjukhuset utan att det finns någon forskning som visar att modellerna fungerar.
– Det är upprörande att de introducerar den ena styrmodellen efter det andra med stor entusiasm utan något vetenskapligt stöd. För några år sedan skulle vi arbete efter lean production. Men det innebar mest att vi fick gå en utbildning där vi fick sitta och bygga med legoklossar, säger hon.