"I dag finns en större medvetenhet hos de som ska utreda patienterna och därför upptäcks fler", säger Sven Bölte.
Mellan 2019 och 2022 ökade antalet adhd-diagnoser i Sverige med 50 procent. Vad beror det på?
Frågan går till Sven Bölte, professor i barn-och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet och föreståndare för kunskapscentret KIND.
Han listar flera orsaker.
–Till att börja med finns det i dag en större medvetenhet hos de som ska utreda patienterna och därför upptäcks fler. Adhd är också mindre stigmatiserat än tidigare, säger han.
– Mindre stigma är en fin utveckling förstås, men det gör också att det finns mindre hämningar att sätta en diagnos. Det har blivit ”folkligt” att prata om och ha adhd, till och med barn som kör fast i skolan frågar sig om de kanske har adhd. Det är inte bara professionella som driver den utvecklingen, säger han.
Autism och adhd är två diagnoser med extra känslighet för olika sorters samhällsutvecklingar, påpekar han. Adhd är ingen sjukdom, det är en funktionsvariation, som krockar med samhällets tuffa krav. Det moderna samhället är komplext och kräver prestation, snabba beslut och flexibilitet.
Sven Bölte tar grundskolan som exempel på en miljö som blivit allt komplexare med åren.
– Man kan inte få ett bra betyg genom att bara plugga i dag, man ska även visa goda resultat vad gäller projektledning, kunna driva sin egen undervisning och resonera analytiskt. Man kan säga att dagens grundskolor är mer som små universitet, säger han.
Och det passar förstås inte alla. Men om man föredrar och gynnas mer av en tydlig och strukturerad undervisning, har man adhd då?
– Nej, till viss del är ju sådana behov en del av att vara en människa, säger han.
Sven Bölte menar att alla människor kan uppleva kognitiva utmaningar som liknar adhd. Men förr klarade man av sitt liv på ett annat sätt. I dag har människor högre krav på sig själva och på andra, i skolan, på jobbet, på fritiden.
Det moderna samhällets höga krav, skolans inriktning på mer projektarbete och egen studieförmåga är några förklaringar till att andelen barn med adhd ökar.
Adhd som diagnos har dessutom blivit en biljett för att få hjälp, menar Sven Bölte. Utan diagnos är det svårt att få resurser till barn som inte känner att de klarar kraven. Skolans sätt att jobba med frågan kan alltså driva på antalet diagnoser.
– Har du en diagnos så ökar trovärdigheten och du får mer uppmärksamhet och hjälp helt enkelt, säger han.
Bakom det ökande antalet utredningar av adhd finns också politiska beslut. Det satsas miljarder på att korta köerna. Något som också driver upp antalet diagnoser, enligt Sven Bölte.
– De pengarna går till fler utredningar. Men kanske ska vi satsa en del av pengarna på annat istället? Fråga oss vad det är för svårigheter som upplevs och se om man kan man göra något för att förbättra för familjer och anpassa arbetsplatsen eller skolan. Vården kan inte lösa allt genom fler diagnoser, säger han och tar några exempel:
Köerna till BUP drivs av den kraftiga ökningen av barn och unga som behöver utredas för bland annat adhd.
– Som att utbilda lärare och annan skolpersonal och att skapa bra relationer mellan skola och elev. Skolan klagar ibland på att de måste göra så många olika anpassningar, säger han.
Han tror att det går att hitta individuella lösningar som inte är så betungande.
– Det kanske räcker med ett hörselskydd, eller att man får sitta långt fram i klassrummet. Förr fanns mer tid och vilja att anpassa. Samhället måste ge möjligheter till annan form av undervisning, säger Sven Bölte.