Thomas Haapaniemi är huvudskyddsombud för läkarna på Akademiska och är bekymrad för säkerheten på akutpsykiatrin.
När en läkare på psykiatriakuten i september förra året attackerades av patient med flera knytnävsslag blev det kulmen på en rad våldshändelser. Ett av de stora problemen är att larmsystemet är alldeles för långsamt.
Och så sent som den 19 juni trängde sig en patient in i köket på den akutpsykiatriska avdelningen och drog åt sig en kökskniv. Inte heller då fungerade larmet.
Nu har Arbetsmiljöverket beslutat att om inte larmsystemet byts ut innan november måste Akademiska betala ett vite på 800 000. De ser också brister i rutiner för övningar och utbildning i hot och våld. Om inte det här är på plats innan slutet av juni i år tvingas Akademiska betala ytterligare ett vite på 200 000.
Tomas Haapaniemi, överläkare och huvudskyddsombud på Akademiska, har konstaterat att larmsystemet som inrättades när Psykiatrins hus byggdes 2013 redan då var föråldrat.
– Det här är en typ av larm som funnits sedan 70-talet och det kan ta upp till tio sekunder innan det börjar larma från det att man börjar trycka in knappen. Det är lång tid att försvara sig med bara en hand mot en våldsam patient.
På den vanliga akutenheten såg man faran med de långsamma larmen redan för några år sedan, bland annat för att det kom in kriminella personer och hotade personalen. Larmet byttes då ut mot ett modernt som larmar direkt. Trots att det sker fler våldshändelser på akutpsykiatrin på grund av patientgruppen bytte man ändå inte ut larmet även där.
När Psykiatrins hus invigdes 2013 fanns flera problem med att design gick före säkerhet.
– Ett annat problem är att signalen från larmkontrollen inte går genom mänsklig vävnad. Så om du till exempel blivit nedputtad och ligger på larmet medan du trycker på det hörs det inte, säger Tomas Haapaniemi.
Arbetsmiljöverket har gjort flera inspektioner på den akutpsykiatriska mottagningen och påpekat riskerna.
– När de ändå inte gör något är risken att någon anställd till slut dödas. Arbetsgivaren borde ha tagit den här kostnaden för länge sedan, säger Tomas Haapaniemi.
Sara Sylvén är specialistläkare inom akut- och konsultpsykiatri på Akademiska sjukhuset.
Sara Sylvén är läkare på akutpsykiatrin och biträdande verksamhetschef. Hon både ser problemen och har varit offer för dem. Hon blev i mars förra året sparkad och skalperad av en patient när hon låg på golvet.
– Samtliga i psykiatrins ledning känner till dessa problem och vill se att de åtgärdas, men samtidigt har sjukhuset sparkrav, säger hon.
Ett annat problem är att alla avdelningarna på psykiatrin måste få det nya larmet, för om avdelningarna har olika system så blir det farligt för personal som rör sig i hela huset. Jourläkare måste i så fall ha dubbla larmknappar och det fungerar inte i en akutsituation.
Bristerna i utbildningar i hot och våld, som Arbetsmiljöverket menar saknas, beror det bland annat på att det är svårt att hitta utbildningar som passar för just akutpsykiatrin menar Sara Sylvén.
Tea Sundsten är verksamhetschef på psykiatrin på Akademiska.
– Eftersom vi bedriver tvångsvård där vi avskiljer, bältar och tvångsmedicinerar krävs det helt andra utbildningar än på andra avdelningar. Men vi har påbörjat en utbildning som är specifik för psykiatripersonal, där vi har vi skickat några ur vår personal på en kurs för att bli instruktörer.
Tea Sundsten, verksamhetschef på psykiatrin på Akademiska ställer inte upp på en intervju, men via mejl svarar hon om bristerna:
"Vi har inom verksamheten haft flera allvarliga tillbud vilket vi ser mycket allvarligt på. Detta har lett till att vi tillsammans med skyddsombud och Arbetsmiljöverket arbetar med att så snart som möjligt få till nya, förbättrade larm."