Akademiska sjukhuset rustar för att få rikssjukvård för brännskador
I maj avgörs vilka som ska tilldelas rikssjukvård för svåra brännskador. Akademiska sjukhuset ligger främst i landet på området och räknar med att få uppdraget. För att öka kompetensen planeras en helt ny avdelning som ska bli i europeisk toppklass.
- Vi har bra forskning och utveckling, en stabil personalgrupp och bred kompetens där många medarbetare varit med under många år. Dessutom är vi vana att verka i en stor region, säger Morten Kildal.
Just den regionala organisationen ser han som ett av Uppsalas trumfkort.
- Sedan mitten av 90-talet har vi byggt upp en vårdkedja som fungerar ute i landet. Det innebär att vi kan ge kvalificerad vård lång tid efter att patienterna har lämnat Akademiska sjukhuset. Dessutom har vi tillgång till helikopter och ett intensivvårdsflygplan så vi snabbt kan nå ut i regionen.
@3a Text ui:Även politikerna är optimistiska. Ett tecken på det är Akademiska sjukhusets beslut att bygga en helt ny brännskadeavdelning. Den ska stå klar om drygt ett år och blir en av de modernaste i Europa.
- Det är viktigt att vi stärker vår kompetens. Vi jagar ständigt vår svagaste länk för att kunna leva upp till Socialstyrelsens krav på att ge god vård, säger Bengt Gerdin.
En konkurrent är Karolinska sjukhuset i Stockholm. Verksamheten där är ungefär lika stor som i Uppsala, men upptagningsområdet är i huvudsak centrerat till huvudstaden. Skulle Rikssjukvårdsnämnden inte ge tillstånd Akademiska så tvingas sjukhuset lägga ned den specialiserade brännskadevården och det skulle få stor konsekvenser för sjukhusets intensivvård.
- Vi har mer än hälften av sjukhusets intensivvårdsrum för infekterade patienter och tar emot intensivvårdspatienter från andra avdelningar när vi har plats. Om vi tvingas lägga ned så blir det ett problem för sjukhuset. Brännskadevården är dessutom en symbol för Akademiska och en av flera verksamheter som gör sjukhuset starkt, säger Bengt Gerdin.
Omkring 20 000 personer drabbas av brännskador varje år i landet. Cirka 1 100 är så svåra att de måste läggas in på sjukhus. Av dem kräver mellan 100 och 150 avancerad vård som kan vara i flera månader. Uppsala tar emot ett 40-tal sådana patienter om året.
- Får vi tillstånd att bedriva rikssjukvård så räknar vi med att öka antalet patienter till 60 om året. Personalstyrkan behöver nog utökas från 40 till 50 personer, säger Bengt Gerdin.
Oavsett utgången så anser både Bengt Gerdin och Morten Kildal att idén med rikssjukvård är bra. Det koncentrerar resurserna och därmed möjligheterna att bygga upp en bra forskning och utveckla avancerad kompetens på området.
- Dessutom ger det trygghet att göra långsiktiga satsningar. Så blir det inte om verksamheten är splittrad på för många sjukhus i landet som nu, säger Bengt Gerdin.
Finns det inget som oroar?
- Jo. Hur politikerna i Rikssjukvårdsnämden kommer att hantera frågorna vet vi inte ännu. Det vore olyckligt om man började ta andra hänsyn än rent medicinska när man ska dela ut tillstånd för rikssjukvård.
Så jobbar vi med nyheter