Alla dessa helgons dag
Det har gått 500 år sedan Sverige avsvor sig helgondyrkan och i stället började fira heliga kvinnor och män gemensamt på Alla helgons dag. Men helgonen är fortfarande påtagligt närvarande och flera har upplevt en renässans.
Foto: Pelle Johansson
Och under de senaste decennierna har fascinationen för helgon och helighet åter ökat i Sverige.
- Det finns absolut större intresse för helgonen i dag. Hit till pilgrimscentret i Vadstena kommer alla sorters människor. De längtar efter djup, mystik och gränsöverskridande, efter en form av religion som inte är religiöst stigmatiserande. Där har helgongestalterna plötsligt blivit viktiga igen.
Det var i samband med 1800-talets stora historieintresse som Sveriges enda helgon, Birgitta (som anses härstamma från Finsta utanför Rimbo), började uppmärksammas. Historiskt intresserade personer auktoriserade henne så att hon blev ett medeltida föredöme för kvinnorörelsen vid seklets slut. I Norge dammade man på motsvarande sätt av S:t Olov och förvandlade honom till en symbol för självständighetssträvandena från unionen med Sverige.
Men i själva verket försvann aldrig helgontron ur det djupa, folkliga medvetandet. Många helgon och deras "dagar" levde kvar. På orter i Sverige fortsatte människor i århundraden efter reformationen att vandra till heliga platser och källor för att be till helgon. Vissa helgondagar var dessutom viktiga märkesdagar för jordbruket, till exempel Bertelsmäss, då rågen skulle sås.
Reformationen vände sig främst mot dyrkan och tillbedjan av helgonen, liksom pilgrimsfärderna, som förknippades med bruket att köpa syndernas förlåtelse. Men det var inte enbart teologiska skäl som fick Sverige att officiellt överge helgonen:
- De många katolska helgondagarna medförde att folk inte hade möjlighet att komma till arbetet för alla helgon som skulle firas, säger Ingemar Lindarängen, som berättar att de nedplockade helgonen i Vadstena klosterkyrka efter reformationen sparades i en särskild "beläteskammare".
Dagens helgonboom tar sig enligt Ingemar Lindarängen uttryck som det stora intresset för pilgrimsvandringar och heliga platser, för personer som Hildegard av Bingen och Teresa d´'Avila, och det intensiva firandet av Birgittadagarna i Vadstena.
Hans favorithelgon är "de som är djupt mänskliga, skröpliga varelser som samtidigt är genomlysta av godhet och handlingskraft". Bland personer som levt i vår egen tid nämner han Moder Teresa och Maximilian Kolb, Franciskanmunk som offrade livet för en medmänniska i Auschwitz.
- Men man kommer aldrig ifrån Birgitta. Hon har så ju så många sidor denna kvinna - imponerande i sin handlingskraft, med stor social kompetens, hela tiden intensivt nätverksbyggande. Birgitta var fokuserad och hade ett klart program, att förändra världen.
Domprost Tuulikki Koivunen Bylund, Uppsala ser helgon som förebilder och förebedjare, personer som levt så som vi borde leva.
- De har sett, vetat och förstått. En del har fått offra sina liv. Därför behöver vi dem för att orka leva och älska.
Till skillnad från romersk-katolska kyrkan har man i vår kyrka inte velat institutionalisera detta, säger hon:
- Å ena sidan vill vi ha helgon, men på vårt eget sätt, å den andra tar vi avstånd från relikdyrkan, och känner vämjelse för medeltida seder som att koka personen efter döden för att kunna behålla benen som reliker och sprida dem åt alla håll.
Tuulikki Koivunens favorithelgon heter varken Erik eller Birgitta och bär inte heller tillnamnet "Den helige eller "Den heliga":
- Mina tre favorithelgon är kanske tanten med knut i nacken i pingstvännernas söndagsskola som berättade för mig om Jesus, kanske min konfirmandlärare, en kvinnlig teolog som tände mitt intresse för teologin. Eller kanske en kollega som hjälpte när jag verkligen behövde ett ord av uppmuntran.
Svenska kyrkans syn på helgon uttrycks bäst i kollektbönen på alla helgons dag: "Gud omger sig med helgonens skara. Låt deras förebild väcka oss till ett helgat liv, så att vi inte bara firar deras minne utan också följer dem i tro och goda gärningar".
I den katolska världen har helgonen däremot en given plats. De är föredömen och kanaler till Gud: heliga män och kvinnor att tro på och åkalla.
Så när irländaren Ivor Darcy var liten pojke och hade slarvat bort något sa hans mamma alltid åt honom att "be till S:t Anthony". I dag bor Ivor Darcy i Uppsala. Han är utbildad vid en jesuitskola och undervisar i ekonomi och engelska vid Humanistiska läroverket i Sigtuna. Ivor Darcy tycker att det är viktigt att använda helgonen som kanaler till Kristus och inte enbart rikta bönerna till dem.
Han ber själv regelbundet för sin far och för alla han känner som har dött.
Hans favorithelgon är Franciskus av Assisi, eller "Francis".
- Han hade en speciell relation till djur och natur. Det känns angeläget i dagens värld, när vi inte lever med naturen utan snarare mot den. Jag tycker mycket om Francis och har en personlig känsla för honom.
Som irländare kan han inte låta bli att nämna S:t Patrick, landets skyddshelgon, även om han inte "har samma relation till honom som till Francis".
Ivor Darcy tycker det är tråkigt att S:t Patricksdagen i mars, som även firas i Uppsala, ofta förknippas med "irländare som dricker helt ohämmat".
- Patrick har betydligt intressantare sidor än så. Jag är säker på att det finns andra sätt att hylla honom.
HELGON
Sankta Gertrud
- skyddar sjömän
Skyddade alla väg- och sjöfarande. Belgisk abbedissa som levde på 600-talet.
sankta Klara av Assisi - skyddar televisionen
Skyddshelgon för broderare och brodöser, även beskyddare av television. På sin dödsbädd i klostret fick hon en vision av den midnattsmässa som samtidigt firades i Sankt Franciskusbasilikan.
Sankt Nikolaus
- skyddar poeter och oskyldigt dömda
Skyddshelgon för bland annat unga, ogifta flickor, gamla jungfrur, oskyldigt dömda, poeter, korgossar, vinhandlare, parfymfabrikanter, brandmän och pantlånare. I dag mest känd som förebild för jultomten.
Sankta Katarina av Alexandria
- skyddar kvinnliga studenter
Alla kvinnliga studerandes skyddshelgon. Den lärda Katarina dog på 300-talet, och hennes speciella dag firas 25 november.
Sankta Ksenia - skyddar queerpersoner
Förklarades 1988 som queerhelgon av rysk-ortodoxa kyrkan. Levde på 170-talet och tillhörde en religiös riktning som kallades Dårar i Kristus
Sankt Sebastian
- skyddar aidssjuka
Skyddshelgon för homosexuella män och aidssjuka.
Sankt Göran
- skyddar riddare
och scouter
Alla scouters skyddshelgon, tidigare även skyddshelgon för riddarna av Runda bordet
Sankt Josef
- skyddar föräldrar
Jesu jordiske fader. Skyddshelgon för hantverkare, resande, ingenjörer och föräldrar.
Sankt Dismas (Barabbas) - skyddar ångerfulla
Skyddshelgon för ångerfulla brottslingar. S:t Dismas är enligt legenden den rövare som hängde på korset bredvid Jesus, mer känd som Barabbas.
Sankta Cecilia
- skyddar musiker
Alla orgelbyggares skyddshelgon.
Sankta Barbara
- skyddar gruvarbetare
Skyddshelgon mot plötslig död, för människor med farliga yrken, däribland tunnelbane- och gruvarbetare. S:ta Barbara var en from jungfru som spärrades in i ett torn och led martyrdöden.
Sankt Franciskus
av Assisi
- skyddar djur
och natur
Djurens skyddshelgon, grundare av Franciskanorden, första personen med synliga stigmatasår.
Sankt Stefan
- skyddar hantverkare
Alla murares skyddshelgon.
Sankt Hubertus
- skyddar jägare
Skyddshelgon för all slags jakt och för jägare. Biskop som levde på 700-talet
Sankta Lucia
- skyddar optiker
Skyddshelgon för synskadade, optiker och ögonläkare. Led martyrdöden vid 21 års ålder under kejsar Diocletanius. Vårt luciafirande uppstod någon gång på 1700-talet när den tidigare kinkenjestraditionen flyttades till luciadagen.
Sankt Precario
- skyddar projektanställda
Skyddshelgon för arbetare med osäkra anställningar. Helgonet skapades av den autonoma gruppen Chainworkers i Milano 2004, och har fått snabb spridning i Italien, Spanien och Frankrike.
FAKTARUTA
Särskild gudsgemenskap belönas
Ett helgon är en avliden person som av katolska eller ortodoxa kyrkan anses ha levt i särskilt djup gudsgemenskap, och som efter sin död "belönats med den eviga saligheten hos Gud", efter olika prövningar inom dessa kyrkor. Ordet sankt eller sankta framför helgonens namn betyder helig.
Ett helgons främsta uppgift är att genom sitt liv - och sin död - fungera som en förebild för människor, som någon att be om hjälp hos, och som skyddshelgon. Helgonen var en länk mellan Gud och människa. De kristna martyrerna blev de första helgonen.
Också inom andra religioner än kristendomen finns heliga män och kvinnor. Inom islam kallas helgonen awliya, som betyder Gudsvänner. Ett känt islamiskt helgon är Rabia al-Adawiyya. Även hinduer dyrkar helgon. De hinduiska helgonen bär titlar som swami eller mahatma. Den politiske ledaren mahatma Gandhi och swami Vivekananda, indisk 1800-talsfilosof, är ett par av de mest inflytelserika indiska helgonen i modern tid.
BAKGRUND
Martyrer ursprung till kult
Den katolska helgonkultens ursprung är firandet av martyrerna. De första kristna firade deras dödsdagar genom att bära fram nattvarden på deras gravar. När förföljelsen av kristna upphörde runt år 60 byggdes ofta kyrkor över gravarna. Med tiden började församlingarna dela på de döda martyrernas kvarlevor för att flera kyrkor skulle få del av helgonrelikterna. Eftersom allt färre dog martyrdöden när förföljelserna av de kristna upphörde började även personer som levt ett särskilt heligt liv att helgonförklaras, till exempel munkar, nunnor, jungfrur, eremiter och asketer.
Inom katolska kyrkan finns sedan högmedeltiden en speciell procedur för att erkänna någon som helgon. Man skiljer mellan beatifikation (saligförklaring) och kanonisation (helgonförklaring). Beatifikation innebär att vördnad är tillåten inom en provins eller ett stift, kanonisation att vördnad är tillåten inom hela kyrkan. Våren 2000 beatificerade påven den svenska nunnan Elisabeth Hesselblad som grundade en ny gren av Birgittinerorden 1911. Annars är Den heliga Birgitta fortfarande det enda svenska helgonet, därtill skyddshelgon för Sverige. Erik den helige är endast ett lokalt/nationellt erkänt helgon som aldrig kanoniserats av katolska kyrkan.
Särskild gudsgemenskap belönas
Ett helgon är en avliden person som av katolska eller ortodoxa kyrkan anses ha levt i särskilt djup gudsgemenskap, och som efter sin död "belönats med den eviga saligheten hos Gud", efter olika prövningar inom dessa kyrkor. Ordet sankt eller sankta framför helgonens namn betyder helig.
Ett helgons främsta uppgift är att genom sitt liv - och sin död - fungera som en förebild för människor, som någon att be om hjälp hos, och som skyddshelgon. Helgonen var en länk mellan Gud och människa. De kristna martyrerna blev de första helgonen.
Också inom andra religioner än kristendomen finns heliga män och kvinnor. Inom islam kallas helgonen awliya, som betyder Gudsvänner. Ett känt islamiskt helgon är Rabia al-Adawiyya. Även hinduer dyrkar helgon. De hinduiska helgonen bär titlar som swami eller mahatma. Den politiske ledaren mahatma Gandhi och swami Vivekananda, indisk 1800-talsfilosof, är ett par av de mest inflytelserika indiska helgonen i modern tid.
BAKGRUND
Martyrer ursprung till kult
Den katolska helgonkultens ursprung är firandet av martyrerna. De första kristna firade deras dödsdagar genom att bära fram nattvarden på deras gravar. När förföljelsen av kristna upphörde runt år 60 byggdes ofta kyrkor över gravarna. Med tiden började församlingarna dela på de döda martyrernas kvarlevor för att flera kyrkor skulle få del av helgonrelikterna. Eftersom allt färre dog martyrdöden när förföljelserna av de kristna upphörde började även personer som levt ett särskilt heligt liv att helgonförklaras, till exempel munkar, nunnor, jungfrur, eremiter och asketer.
Inom katolska kyrkan finns sedan högmedeltiden en speciell procedur för att erkänna någon som helgon. Man skiljer mellan beatifikation (saligförklaring) och kanonisation (helgonförklaring). Beatifikation innebär att vördnad är tillåten inom en provins eller ett stift, kanonisation att vördnad är tillåten inom hela kyrkan. Våren 2000 beatificerade påven den svenska nunnan Elisabeth Hesselblad som grundade en ny gren av Birgittinerorden 1911. Annars är Den heliga Birgitta fortfarande det enda svenska helgonet, därtill skyddshelgon för Sverige. Erik den helige är endast ett lokalt/nationellt erkänt helgon som aldrig kanoniserats av katolska kyrkan.
Så jobbar vi med nyheter