Det framgår av en svensk studie, som publiceras i den välrenommerade cancertidskriften Journal of Clinical Oncology.
– För ingen annan blodcancerform har överlevnaden förbättrats så dramatiskt som för KML. Att patienter med KML i dag har goda chanser att kunna leva nästan lika länge som alla andra är ett viktigt budskap till nya patienter, som undrar över hur sjukdomen kommer att påverka deras liv, säger docent Martin Höglund vid Akademiska sjukhusets avdelning för blodsjukdomar.
Allra mest har prognosen förbättrats för patienter som fått sin cancerdiagnos redan i 50-årsåldern eller tidigare. I början av 1970-talet levde en person som fick diagnosen KML i 55-årsåldern i genomsnitt bara i ytterligare 3,5 år. I dag har den förväntade återstående livslängden för en person som får diagnosen KML i 55-årsåldern ökat till drygt 27 år, vilket är bara något år mindre än för en lika gammal "medelsvensk".
– Men även för personer som är i 60-, 70- och 80-årsåldern när de får diagnosen KML har överlevnaden förbättrats kraftigt, framför allt efter millennieskiftet, säger Martin Höglund.
Ett stort framsteg i behandlingen av KML var tillkomsten av läkemedlet Glivec i början av 2 000-talet. Glivec – och senare även flera andra liknande läkemedel – motverkar ett speciellt enzym, ett så kallat tyrosinkinas, som leukemicellerna tillverkar och som stimulerar dem att fortsätta att föröka sig. I dag behandlas så gott som alla patienter med KML med någon sådan tyrosinkinashämmare, även i de allra äldsta åldersgrupperna.
– Prognosen för patienter med KML började dock förbättras redan före tillkomsten av Glivec och förbättringen för patienter som fick sin diagnos redan i 50-årsåldern var faktiskt allra störst under 1990-talet. Den perioden sammanfaller med att framför allt yngre patienter med KML började behandlas med en kombination av interferon och ett cellgift och ibland med en benmärgstransplantation, säger Martin Höglund.
Antalet patienter som årligen insjuknar i kronisk myeloisk leukemi har inte förändrats nämnvärt sedan början av 1970-talet, men som följd av den kraftigt förbättrade prognoser lever mångdubbelt fler kvinnor och män med sjukdomen i dag än då.
– Även om behandling med Glivec och liknande läkemedel i vissa fall faktiskt verkar att kunna bota KML måste nog ändå de flesta patienter med sjukdomen räkna med att fortsätta medicinera med någon tyrosinkinashämmare under resten av sina liv. Detta är viktigt att ta med i beräkningen av framtida sjukvårdskostnader, säger Martin Höglund.
Hela studien kan läsas på http://jco.ascopubs.org/content/early/2016/06/15/JCO.2015.66.2866.full?sid=d569fe26-b343-4759-8619-afc66e0ab737