Det framgår av en svensk-amerikansk studie som publiceras i cancertidskriften Jama Oncology.
– En glädjande utveckling. Med den här modellen har männen fortfarande chans att få en botande behandling om det skulle visa sig att deras cancer börjar växa aggressivt, men slipper biverkningar i form av impotens, urinläckage och tarmbesvär som sådan behandling ofta leder till, säger Pär Stattin, professor i urologi vid Uppsala och Umeå universitet.
Utifrån bland annat hur tumörvävnaden ser ut i mikroskop delas prostatacancer in i olika riskklasser. I takt med att så kallad psa-testning blivit allt vanliga har det antalet upptäckta fall av prostatacancer ökat, men också andelen fall som bedöms ha låg eller till och med mycket låg risk att någonsin börja växa aggressivt.
När tidiga former av prostatacancer upptäcktes för några decennier sedan fanns egentligen bara två behandlingsalternativ. Det ena var att operera eller sätta in strålbehandling direkt för att bota dem. Det andra var att tills vidare inte göra någonting alls, men sätta in symtomlindrande behandlingar om tumören skulle börja ge tydliga symtom.
Sedan början på 2000-talet år finns dock ett tredje alternativ i form av så kallad aktiv monitorering. Det innebär att genom regelbundna kontroller hålla koll på cancern för att fortfarande ha chans att sätta in botande behandling om den skulle bli aggressiv.
Den nya studien har granskat uppgifter från Nationella prostatacancerregistret om drygt 32 500 män som någon gång mellan 2009 och 2014 diagnosticerades med prostatacancer som inte visade några tecken på att växa aggressivt. I början av perioden valde 40 procent av männen med lågrisk- och 57 procent av männen med mycket lågrisk-cancrar aktiv monitorering, fem år senare hade dessa andelar ökat till 74 respektive hela 91 procent.
Andelen med "mellanriskcancrar" som valde aktiv monitorering var däremot oförändrat 18 procent.
De utvärderingar av aktiv monitorering som hittills har gjorts visar att män som väljer aktiv monitorering har lika goda överlevnadschanser som män som väljer att direkt behandlas med ett botande ingrepp. Skulle ännu fler kunna välja aktiv monitorering utan att äventyra patientsäkerheten?
– Ja, det är min tro, men det behövs mer studier på det här området. Flera studier är på gång, bland annat en ledd från Akademiska sjukhuset, säger Pär Stattin.