Allt fler vårdnadstvister i domstolar
Antalet vårdnadstvister i landets domstolar har ökat med 21 procent på fyra år. - En orsak är att barnen fått högre status, säger rättssociologen Annika Rejmer.
Ungefär vart tionde par med barn som separerar vänder sig till en tingsrätt för att få hjälp att lösa vårdnadsfrågan. Varje år är runt 6 000 barn med om att föräldrarna strider om dem i domstol.
Att domstolsärendena blivit fler hänger enligt Annika Rejmer samman med att barnens värde har ökat i föräldrarnas ögon. Dessutom har papporna blivit mer delaktiga i barnens liv och är därmed troligen mer benägna att kämpa för att få vårdnaden om dem.
Annika Rejmers forskning visar att ekonomiskt och socialt utsatta föräldrar är överrepresenterade när det gäller vilka som vänder sig till domstol i vårdnadstvister.
- Konflikten om barnen kan vara ett symtom på en svår livssituation och domstolen erbjuder en arena där de kan slåss.
Enligt lag ska barnens bästa vara överordnat allt annat i en vårdnadstvist men Annika Rejmer menar att det inte alltid behöver bli så i praktiken. En orsak är att domstolen så långt som möjligt ska döma till gemensam vårdnad.
Men om föräldrarna har mycket svårt att samarbeta kan gemensam vårdnad gå ut över barnen. Det finns exempel där ett barn fått gå i två olika förskolor för att föräldrarna inte kan enas ens i den frågan.
- I sådana fall kan det vara bättre för barnen att den ena föräldern ensam får vårdnaden och befogenhet att besluta i praktiska frågor kring barnen medan den andra föräldern ges vidsträckt rätt att träffa barnen.
Kommer föräldrarna inte överens kan de erbjudas samarbetssamtal av socialtjänsten. Men i snitt ges varje par bara ett par timmars samtal och socialtjänsten har inga maktmedel om någon av föräldrarna obstruerar.
Sedan 2006 har domstolarna möjlighet att förordna om medling. Det är vanligtvis en domare eller en person med erfarenhet av medling, som sedan försöker jämka samman parternas olika viljor.
Annika Rejmer, som är verksam vid Lunds universitet, arbetar tillsammans med Anna Singer vid Uppsala universitets juridiska institution för att utveckla modellen med medling.
- Rättsprocessen har en tendens att göra föräldrarna mer polariserade gentemot varandra och det bästa vore om arbetet med att få dem att komma överens kunde ske utanför domstolen, anser Anna Singer.
Hon tycker att domstolarna ofta inte ser vad som är problemet mellan föräldrarna.
- Vill de hämnas får de av domstolarna rättsliga möjligheter att fortsätta. Genom medling kan man se vad parterna egentligen vill och inte som i domstolen där man enbart ser till vad de kan bevisa.
Fakta:
Vid ett vårdnadsmål är utgångspunkten att föräldrarna ska ha gemensam vårdnad. Så har det varit sedan en lagändring 1998. Tanken är att barnen ska behålla anknytningen till båda föräldrarna så långt det är möjligt.
Fram till 1998 dömde tingsrätterna inte till gemensam vårdnad om föräldrarna var oense om något som rörde umgängesrätt, underhåll och liknande. Då infördes också möjligheten att döma till gemensam vårdnad mot den ena förälderns vilja.
Den 1 juli 2006 kom en ny lagändring som säger att domstolarna ska ta hänsyn till föräldrarnas samarbetsförmåga när man avgör vem som ska ha vårdnaden. Den part som försöker förhindra överenskommelser riskerar att gå miste om vårdnaden.
Enligt en undersökning av vårdnadsmål som Socialstyrelsen gjort beviljades mamman ensam vårdnad i 45 procent av fallen medan pappan fick enskild vårdnad i 15 procent av fallen.
I hälften av målen blev det gemensam vårdnad mot den ena förälderns vilja och i dessa ärenden blev beslutet i allmänhet att barnen skulle bo hos mamman.
Båda föräldrarna har ansvar för att barnet får träffa den förälder som barnet inte bor med.
Vid ett vårdnadsmål är utgångspunkten att föräldrarna ska ha gemensam vårdnad. Så har det varit sedan en lagändring 1998. Tanken är att barnen ska behålla anknytningen till båda föräldrarna så långt det är möjligt.
Fram till 1998 dömde tingsrätterna inte till gemensam vårdnad om föräldrarna var oense om något som rörde umgängesrätt, underhåll och liknande. Då infördes också möjligheten att döma till gemensam vårdnad mot den ena förälderns vilja.
Den 1 juli 2006 kom en ny lagändring som säger att domstolarna ska ta hänsyn till föräldrarnas samarbetsförmåga när man avgör vem som ska ha vårdnaden. Den part som försöker förhindra överenskommelser riskerar att gå miste om vårdnaden.
Enligt en undersökning av vårdnadsmål som Socialstyrelsen gjort beviljades mamman ensam vårdnad i 45 procent av fallen medan pappan fick enskild vårdnad i 15 procent av fallen.
I hälften av målen blev det gemensam vårdnad mot den ena förälderns vilja och i dessa ärenden blev beslutet i allmänhet att barnen skulle bo hos mamman.
Båda föräldrarna har ansvar för att barnet får träffa den förälder som barnet inte bor med.
Så jobbar vi med nyheter