Har inte cheferna varit tillräckligt bra på att se och ta tag i problem med sexuella trakasserier?
– Uppenbarligen inte. Men det är inte så enkelt att det bara gäller chefer. Efter metoo måste man vara mer vaken om vad som sker på många plan i organisationen. Jag vill visa på vilka åtgärder man kan ta till på arbetsplatsen och hur man kan lösa problemen för att skapa ett gott arbetsklimat.
Men är det inte unkna manliga normer som ligger bakom trakasserierna?
– Jo, delvis. Arbetsplatser där trakasserier förekommer har en dålig arbetsmiljö där det har tillåtits länge och många har skrattat med. Det är också viktigt att påpeka att de riktigt grova övergreppen är en fråga för rättsapparaten att ta tag i. Sen har vi trakasserier och övergrepp i form av snoppbilder, sexskämt, tafsande och annat som många har vittnat om i metoo, dem måste främst chefer, men också alla andra medarbetare ta ett gemensamt ansvar för. Allt unket som ”sitter i väggarna” måste bort.
Du har sju punkter som du anser är viktiga för att skapa den goda arbetsplatsen. Vilka är viktigast?
– Alla sju är viktiga. Ledarskapet är viktigt och grunden för en bra arbetsplats. Men det är också viktigt att arbetsplatsen är rättvis med regler och värderingar som omfattar alla. Och att den är transparent och inte särbehandlar människor. Om man jobbar efter mina sju punkter så är det lättare att uppnå en god arbetsmiljö utan mobbning och trakasserier.
Hur akut är det att ta tag i frågorna idag?
– Väldigt akut av metoos kraft att döma. Jag tror det är viktigt att man på varje arbetsplats tar och funderar på vad man kan förändra till det bättre. Man kan sätta sig ner och diskutera varför man valt att jobbar just där, vad som är bra och vad var och en kan göra för att stärka det som är bra.
Så man ska inte ta upp erfarenheterna från metoo och utgå från dem?
– Det tror jag inte man behöver om det inte förekommer trakasserier på arbetsplatsen, men man ska vara tydlig med att alla ska vara observanta på det. Man behöver ju inte konstruera problem om de inte förekommer. Alla känner till de här frågorna ändå efter allt som kommit fram i metoo.
Vilka krav ska man ställa på en chef för att hen ska klara sina uppgifter?
– Det allra viktigaste är ett gott ledarskap. Då måste chefen vara mogen, kompetent, närvarande och stödjande. Det är de viktigaste egenskaperna man ska titta på när man anställer en ny chef förutom de formella kraven. Men cheferna måste ha stöd av sina högre chefer och sin chefsgrupp för att kunna diskutera verksamheten, hur man ska göra för att utveckla den och ta tag i problem som uppstår, utbyta erfarenheter.
Får de inte det stödet i dag?
– Inte tillräckligt. Tio procent av chefernas arbetstid inom privat sektor går till samtal i chefsgruppen. Inom offentlig sektor är det bara en procent av arbetstiden som avsätts. Inom det offentliga har cheferna dessutom större arbetsgrupper och en mer komplicerad verksamhet eftersom man ofta jobbar med människor.
Hur mycket handlar sextrakasserierna om maktutövning på arbetsplatsen?
– Visst handlar det om makt och maktstrukturer, som jag tror nu kommer att luckras upp. Ibland har det naturligtvis varit ett tydligt maktutövande. Men i de flesta fall tror jag inte det är medvetet mot enskilda individer. Det handlar om strukturer som ingen har stoppat. De flesta män är ju vettiga och utövar inte makt på det här sättet. Samtidigt är det också mäns ansvar att säga nej till sexuella trakasserier när de förekommer.
Vad händer om allt återgår till det vanliga när metoo kampanjen ebbar ut?
– Det kan jag inte tänka mig efter det skri från alla dessa kvinnor som utsatts. Jag tror att de flesta chefer är kapabla att ta tag i problemen nu när allt kommit upp på bordet. Om inte skulle det vara en katastrof.