Alternativ cancervård ger höjd livskvalitet
Trots att sjukdomen inte botats upplever kvinnor med bröstcancer som fått antroposofisk vård att deras livskvalitet ökat. Det visar en studie kring livskvaliteten för kvinnor med bröstcancer. Resultaten överraskar docent Marianne Carlsson vid Uppsala universitet, en av forskarna bakom studien.
— Tvärtemot vad jag förväntat mig hade kvinnor som vistats vid Vidarkliniken några veckor fortfarande efter ett år kvarstående ökad och till och med förstärkt livskvalitet, säger docent Marianne Carlsson vid Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet.
Hon är en av de ansvariga för studien som ingår i ett av Cancerfonden stött flerårigt projekt för att utvärdera den alternativa eller så kallade komplementära antroposofiska vården för kvinnor med bröstcancer.
Utöver behandling med antroposofiska mediciner, till exempel med mistelpreparatet Iscador, innefattar vården vid Vidarkliniken bland annat konstnärliga terapier, specialmat, massage och särskilda rytmövningar, så kallad eurytmi.
— Deras vård bygger på en helhetssyn, som enligt det antroposofiska synsättet ska leda till fördjupad andlig vishet och självkännedom, säger Marianne Carlsson.
Studien omfattar från början 60 kvinnor med bröstcancer som sökt vård vid Vidarkliniken. Var och en av dem har jämförts med en enbart "skolmedicinskt" vårdad kvinna i samma ålder och med samma svårighetsgrad på sjukdomen. Alla kvinnorna var bosatta i Stockholms län.
Med hjälp av två omfattande frågeformulär — det ena använt sedan länge, det andra utvecklat av forskarna själva — gjordes vid upprepade tillfällen under upp till ett år mätningar av kvinnornas livskvalitet.
Tolv av kvinnorna i den antroposofiskt vårdade gruppen och nio av kvinnorna i jämförelsegruppen överlevde inte hela året. Ytterligare några kunde eller ville inte delta vid samtliga fem testtillfällen.
Forskarnas slutsatser och jämförelser bygger därför på uppgifter från de 36 "par" som besvarade frågeformulären vid alla testtillfällen.
Den uppmätta livskvaliteten för kvinnorna som fick enbart "skolmedicinsk" vård var på samtliga punkter i stort sett oförändrad under hela året. Kvinnorna som fått kompletterande antroposofisk vård däremot angav på flera punkter högre livskvalitet efter ett år än när studien startade.
— Förbättringarna gällde såväl fysiska symptom som hur de fungerade känslomässigt och socialt i vardagen. Det talar för att den korta och begränsade vistelsen vid Vidarkliniken haft bestående betydelse, säger Marianne Carlsson.
Vilken eller vilka komponenter i det antroposofiska "vårdpaketet" som i så fall haft dessa effekter kan studien däremot inte besvara.
— Min personliga åsikt är att den rogivande miljön och aktiviteterna vid kliniken erbjuder en möjlighet till lugn och eftertanke som även på sikt underlättar för kvinnorna att hantera sjukdomen, säger Marianne Carlsson.
Samtidigt betonar hon att studien inte säkert kan visa att antroposofisk komplementär vård är överlägsen "skolmedicinen" ur livskvalitetssynpunkt.
— För det hade krävts en studie som med slumpens hjälp fördelat kvinnor med bröstcancer till den ena eller andra formen av vård, men det var inte möjligt. Däremot kan vi säga att antroposofisk vård var positiv för livskvaliteten för kvinnor med bröstcancer som själva aktivt valt denna vårdform, säger Marianne Carlsson.
Undersökningen ingår i ett större projekt kring antroposofisk vård vid bröstcancer. Projektet, som leds av professor emeritus Elisabeth Hamrin vid Linköpings universitet, fortsätter att följa kvinnorna i de båda grupperna på flera års sikt. Kommande delstudier ska även ta upp rent medicinska frågor kring den antroposofiska vården och tumörsjukdomen.
Den nya studien publicerades nyligen i facktidskriften Acta Oncologica.
Så jobbar vi med nyheter