Det visar forskare vid Uppsala universitet i en studie som publiceras i facktidskriften Breastfeeding Medicine.
– Vår studie ger det hittills starkaste stödet för att amning under minst några månader kan bidra till att skydda mot uppkomsten av fetma, åtminstone under den tidiga barndomen, säger forskaren Margaretha Magnusson vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet.
I studien har hon tillsammans med forskarkollegerna Thomas Wallby och Dagmar Lagerberg granskat uppgifter från barnhälsovården i Uppsala och Örebro län om drygt 30 000 barn födda under åren 2002 till 2007, och om deras mammor.
Kontrollerna vid barnavårdscentralerna visade att 571 av barnen, nästan två procent, vid fyra års ålder vägde så mycket i förhållande till sin längd att de klassades som feta.
I likhet med vad som visats i flera tidigare mindre studier var barnfetma betydligt vanligare om mamman själv var fet, hade låg utbildning och var rökare – och vanligare bland flickor än bland pojkar.
– Men även efter att i våra beräkningar ha tagit hänsyn till sådana riskfaktorer såg vi tydliga samband mellan amningstidens längd och risken för barnfetma, säger Margaretha Magnusson.
Bland barn som hade ammats under minst fyra månader var risken för fetma vid fyra års ålder halverad jämfört med för barn som inte hade ammats alls eller ammats under kortare tid än så. Längre amningstid än fyra månader gav inget säkert ökat skydd och bland barn som hade ammats under ett helt år var fetma vid fyra års ålder till och med något vanligare än bland barn som hade ammats under nio månader.
Varför är fetma klart vanligare bland fyraåringar som ammats under kortare tid än fyra månader?
– Den frågan kan inte en studie som denna besvara, men en tänkbar förklaring kan vara att barn som själva väljer hur länge de ska suga på bröstet får lättare att känna igen mättnadskänslor jämfört med flaskuppfödda barn, säger Margaretha Magnusson.
Oavsett förklaring anser forskarna att barnhälsovården redan nu bör ta till sig resultaten av den nya studien.
– Det finns skäl att ytterligare stärka stödet för amning, vilket innefattar åtgärder för att förebygga rökning och utvidgat stöd för lågutbildade mammor, säger Margaretha Magnusson.
Samtidigt framhåller hon vikten av att råden ges på ett sätt som inte skuldbelägger mammor som inte kan eller vill följa Världshälsoorganisationens råd om minst sex månaders amning.
– Det är viktigt att betona att de flesta barn som ammas under kortare tid än fyra månader, trots den ökade risken för barnfetma, inte kommer att vara feta vid fyra års ålder, säger Margaretha Magnusson.