Andra chansen för skolavhoppare
Med hjälp av mindre klassrum, rådgivare och nära samarbete med arbetslivet ska ungdomar som hoppat av gymnasiet få en andra chans. Det är tanken bakom projektet Andra chansen, som invigde nya lokaler i veckan.
- Mitt andra val hade varit komvux. Men där hade jag egentligen inte fått börja förrän jag fyllt 20. Nu måste jag inte vänta längre, säger hon i de nya lokalerna på S:t Olofsgatan i Uppsala.
Målsättningen med Andra chansen är att ungdomarna ska nå gymnasiekompetens och få förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden.
Eleverna i projektet kan ha bakgrunden att de provat två eller tre olika gymnasieprogram innan de hoppat av helt. Projektledaren Johan Furenborn säger att en anledning till avhoppen är den psykiska ohälsa som finns hos en del ungdomar.
- Det finns en grupp av ungdomar som mår sämre och inte klarar av gymnasieskolan. Dessutom har klasserna blivit större än någonsin och de som behöver extra stöd hinns inte med.
Johan Karlsson, 17, hoppade av gymnasiet på grund av skoltrötthet. Här får han möjlighet till arbetspraktik i stället. Han hoppas hitta praktik i en sportaffär framöver.
- Jag kommer att praktisera enbart, för jag orkar inte plugga just nu.
Maria Sangfelt tycker att det är lättare att plugga på Andra chansen än i gymnasiet. Här är lokalerna mindre och man lär känna klasskompisarna bättre, tycker hon. Dessutom har läraren tid för alla elever.
- Jag har mycket lättare att lära mig när jag får pröva på saker själv. Man får delta mer, det är inte bara en lärare som står framme vid tavlan.
@3a Text ui:Projektet har startats med hjälp av pengar från Europeiska socialfonden. Med hjälp av pengarna kan kommunen hjälpa ett 50-tal ungdomar. I dagsläget är cirka 40 platser fyllda.
Lektionssalarna i lokalerna på S:t Olofsgatan är små och har inretts för att inte likna ett traditionellt klassrum.
- Har man bränt sig på skolan vill man kanske ha något annat. Här försöker vi anpassa skolan till eleverna, säger Johan Furenborn.
Vad har ni som den vanliga gymnasieskolan saknar?
- Vi har jobbcoacher och vi kan utveckla ungdomarnas personlighet. Vi har pedagoger som är vana vid att jobba med ungdomar som har särskilda behov. Här har vi så pass mycket mer resurser per elev.
I projektet består varje klass av högst tio elever och undervisningen sker i varje deltagares egen takt. Flera av eleverna som UNT träffar tycker att det är lugnare på Andra chansen, både i tempo och den miljö som de pluggar i.
- Det kan bli lite stökigt i en vanlig gymnasieskola. Jag tycker att jag kan koncentrera mig mer i en mindre klass, säger 18-åriga Susanne Maxe.
Maria Sangfelt håller med:
- Läraren har mer kontroll över klassen här. Det är lugnare och en bättre arbetsmiljö.
Så jobbar vi med nyheter