Andra chansen ger elever som flyr skolan nytt hopp

Cirka 200 unga i Uppsala hoppar av eller hamnar utanför gymnasiet varje år. Andra chansen ger avhopparna en ny väg tillbaka.

Uppsala2014-03-28 18:09

Andra chansen ligger fyra våningar upp i före detta Cederbladsskolans lokaler på Kungsgatan. Här kan elever mellan 16 och 20 år som hoppat av gymnasiet hämta hem förlorad kunskap i sin egen takt.

Andra chansen startade som ett projekt för ungefär fyra år sedan och är nu permanent.

– Vi tar emot ett 70-tal elever och skulle kunna ta emot fler om vi hade plats. Det är kö och vi har fullt i dag. Så har det varit under flera år, säger kurator Gunlög Johansson.

Enligt statistik från Skolverket ligger Uppsala kommun över riksgenomsnittet när det gäller avbrott och studieuppehåll för nybörjare. Förra året hoppade 126 unga av gymnasiet, 45 kom inte in och 21 unga gjort inte något gymnasieval alls. Samtidigt ökar antalet avhoppare som söker stöd och hjälp för att komma tillbaka.

De som hoppar av tas om hand av Navet och slussas vidare till olika ställen beroende på behov; Komvux, olika folkhögskolor, Arbetsförmedlingen, tillbaka till gymnasiet, Hermods, eller till Andra chansen.

Det finns många olika anledningar till att ungdomar avbryter sina studier. Det kan handla om felval men också svårigheter i form av depression och nedstämdhet, ångesttillstånd och relationsproblem.

– Vår främsta uppgift är att undanröja de psykiska, inlärningsmässiga och sociala hinder som eleven har. Den vanliga skolan har dragit ned på sin specialundervisning. Små klasser finns knappt längre och det finns för lite resurser för att upptäcka och ta hand om elever som inte mår bra, säger Gunlög Johansson.

På andra chansen kan de plugga matte, engelska, svenska och få hjälp med arbetspraktik. Klasserna är små, som mest åtta elever och studiegången är helt anpassad efter vad eleverna orkar med. Vissa går bara ett par timmar i veckan. Andra flera timmar om dagen.

– En del som kommer hit har inte gjort något alls på flera år utan bara varit hemma. Med dem är det viktigt att skapa en relation och ett förtroende så att de kan börja om i en trygg och positiv miljö, säger specialläraren Monica Ahlberg.

Caroline Texhammar som undervisar i engelska berättar att många avhoppare inte klarar av tempot och kraven i den vanliga skolan.

–  För många blir det här en trygg punkt i tillvaron, de har saknat ett ställe där de känner att någon tar hand om dem, säger hon.

Kommunalrådet Mohamad Hassan (FP) som ansvarar för gymnasiet säger att situationen inte är unik i Uppsala.

– Men det är viktigt att nå avhopparna i tid. Vi vet att det är svårare att komma in på arbetsmarknaden för de som inte har gått gymnasiet. Därför satsar vi också 2,5 miljoner kronor för att få fler platser på Komvux för den här gruppen.

Han har också inlett ett arbete för att få skolorna att rapportera avhopparna tidigare.

– I dag försöker man behålla dem så länge som möjligt av ekonomiska skäl. Det har jag tagit upp med skolorna och vi ska försöka hitta lösningar på det, säger han.

För att kunna ta emot fler och hjälpa avhopparna snabbare ska också en avbrottsmottagning starta inom kort. Tanken är att alla som lämnar gymnasiet ska kunna söka hjälp där. Om någon valt fel utbildning och slutat ska de snabbt kunna komplettera och söka något annat.

Andra chansen lyckas behålla runt 75 procent av sina elever. Övriga 25 procent går inte att nå eller så avbryter de helt. Hur det går sedan är svårt att säga.

– Men vi mäter inte framgång bara i form av betyg utan lika mycket i fall vi kan ge ungdomarna pusselbitar till en ny och positiv framtid, säger yrkesvägledaren Linda Hildorsson.

Så många procent av eleverna hoppade av första året i olika kommuner 2013 Antalet besök för vägledning av avhoppare ökar för varje år.

Uppsala: 5 procent

Örebro: 5

Norrköping: 4

Eskilstuna, Gävle, Jönköping, Linköping, Västerås: 3

Riket totalt: 4

Samtidigt har antalet avhoppade som fullföljer en gymnasieutbildning inom tre år ökat med 7,5 procent de senaste två åren.

Det kan bero på att skolorna rapporterar fler fall eller att verksamheten är mer känd.

2009: 434, varav förstagångsbesök: 107

2010:347, varav förstagångsbesök: 119

2011:378, varav förstagångsbesök: 98

2012: 521, varav förstagångsbesök: 127

2013: 561, varav förstagångsbesök: 145

Källa: Kommunala informations- och uppföljningsansvaret

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om