- Vill du se Uppsalas bästa utsikt?
Arne Mattsson, anställd på kvarnen sedan 1970, tar oss via en brant stege upp på det svarta taket och han har rätt; på toppen av fabriken finns det en storslagen utsikt över Uppsala. Framför oss sträcker sig Fyrisån och den soliga vårdagen visar Slottet från sin bästa sida. Långt bort syns kranarna över Akademiska sjukhuset och det pågående byggandet av Psykiatrins hus. Nytt möter gammalt i en stad som växer så det knakar. Nya arenor planeras och det diskuteras att Fyrisån ska få fler broar. Själva står vi på taket till en industrifastighet med anor från 1874. Men alldeles inpå knuten växer det upp ett toppmodernt kvarter med bostadsrätter som kostar många guldtior.
Det är inte ett okomplicerat förhållande Lantmännen har till den exploatering som sker i Kungsängen. Då och då hör de rykten om sig själva, att den gamla kvarnen går mot nedläggning, att det bara är en tidsfråga innan hela rasket rivs. Därför är det kanske inte så konstigt att platschefen Magnus Öberg säger ”vi har väntat på er” när UNT knackar på dörren.
Varför uppstår det rykten om att ni ska lägga ner?
- Jag tycker att det är beklagligt och jag vill inte spekulera i det... Men om man tittar på dem som ligger bakom oss så är vi naturligtvis i vägen för utsikten mot Fyrisån.
Tekniska chefen Arne Mattsson berättar att det finns boende i området som lobbar för att fabriken ska flytta. Att sälja finns inte på kartan eftersom det är en huvudanläggning för Lantmännen, säger han.
- Även om det skulle komma någon som har obegränsat med pengar så skulle inte den kostnaden täckas genom bostadsförsäljning.
Men ryktena kommer från flera håll, tror Arne Mattsson. Kanske från någon mäklare som låter spekulanten tro att det blir bättre utsikt framöver i stället för dagens sydvästläge mot Lantmännens silor.
- Men det spelar väl ingen roll om du har en annan lägenhet eller en spannmålssilo utanför balkongen. Vitsen här är att du slipper ha någon som tittar tillbaka.
Ångkvarnen är ett känt begrepp för de flesta Uppsalabor, men få har varit inne i den. Bakom galler och förbudsskyltar har fabriken genom decennier levt sitt anonyma liv. Desto mer kända är de varumärken som kommer ut från fabriken, till exempel Kungsörnen och Axa. I fabriken paketeras bland annat vetemjöl, rågmjöl och idealmjöl.
Arne Mattsson har följt fabrikens utveckling, från över 100 anställda till dagens 40. De håller en av Lantmännens tre stora kvarnar i Sverige i drift. Det är han som tar oss runt i fabriken som för tankarna till Kalle och chokladfabriken. Här går rören kors och tvärs och pysande maskiner paketerar, skakar, trycker och vecklar tills färdiga förpackningar transporteras vidare på rullband ner till packsalen och väntande fordon. Somliga maskiner, valsstolarna, har varit i drift sedan 1941 och Arne Mattsson berättar stolt att det välbevarade trägolvet är från samma årtal. Platschefen Magnus Öberg tycker att fabriken har en given plats i den moderna staden.
- Vi har bra spannmål runt omkring oss i Uppland och fantastiskt många kunder i närområdet.
Båtar från Kalmar, Gotland och Helsingborg transporterade spannmål längs Fyrisån fram till 2003. Men järnvägen på baksidan av byggnaden har med åren blivit viktigare.
- Skepparna fick ju i princip muddra varje gång de skulle upp längs Fyrisån.
Lantmännen har vid flertalet tillfällen fått försvara sin existens i centrum. Relationen med kommunen beskrivs som god. Men i sin översiktsplan för Kungsängen skriver Uppsala kommun att delar av fastigheten utgörs av stiliga tegelbyggnader som ”vid en flytt av verksamheten skulle kunna studeras för användning till annat syfte, till exempel hotell vid ån, eller universitets-, kontors- eller utställningslokaler.”
”Vid en flytt”... Det spekuleras, trots att en flytt aldrig varit aktuell. Och för ett par år sedan ritades bostäder in på markområdet, vilket fick Lantmännen att gå i taket.
- Vi har fått tydliggöra att vi är en anläggning som kommer att finnas här i många år. Det vi kan vara oroliga för är transporterna till och från anläggningen samt längs järnvägen. Sådana skrivelser blir man mest orolig för, säger Magnus Öberg.
Gång på gång betonar han att det är expansion som gäller: inom de kommande tre åren planerar Lantmännen för nyinvesteringar i kvarnen på över 100 miljoner kronor. Valsstolarna från 1941 håller inte för evigt och en sak är säker: även grannarna kommer att vilja fylla skafferiet med en och annan produkt från fabriken.