Anmälningar vittnar om stor rädsla bland unga i Uppsala

En tonårstjej uppmanas begå självmord för att skydda familjens heder. En flicka vågar inte gå ut på rasten av oro för att pappan ska hämta henne för omskärelse. En annan flicka är rädd för att hennes bror ska slå ihjäl henne.

Experter tror att cirka 240 000 unga i Sverige lever under hedersförtryckande normer. (Personen på bilden har ingenting med artikeln att göra.)

Experter tror att cirka 240 000 unga i Sverige lever under hedersförtryckande normer. (Personen på bilden har ingenting med artikeln att göra.)

Foto: Pontus Lundahl/TT

Uppsala2019-09-10 07:30

UNT har tagit del av de orosanmälningar gällande hedersförtryck som gjorts till socialtjänsten från 1 januari till sista juli 2019 i Uppsala kommun. I dem larmas om barn som utsätts för psykisk och fysisk misshandel, oro över att barn ska bli bortgifta och könsstympade samt oro över att barn kan komma att ta livet av sig på grund av en mycket ofri livssituation.

I flera anmälningar står att barnet/ungdomen själv är mycket orolig över att föräldrarna ska få veta att barnet berättat. "X mår dåligt pga sin hemsituation, gråter under en stor del av samtalet samt uttrycker oro kring att kuratorn skulle berätta om samtalet för någon", står det exempelvis i en anmälan. I en annan anmälan har en flicka berättat för en vuxen på skolan om hur hennes bror kontrollerar, misshandlar och förnedrar henne: "X har uttryckt en stark rädsla för att brodern skulle bli så arg att han skulle slå x till döds i det fall han får veta att x har berättat om sin hemsituation för någon."

Flera anmälningar handlar om rädsla för att barnet ska föras ut ur landet för omskärelse eller tvångsgifte. I en anmälan står: "Enligt x har föräldrarna börjat leta efter en blivande make till x utan att fråga vad x tycker om det. X kan tyvärr inte kan säga ifrån av 'respekt' för sina föräldrar." I en annan anmälan beskriver en lärare en flickas rädsla för att pappan ska ta med henne till ett annat land och omskära henne: "X vågar inte gå ut på rast för att hon är rädd att pappan ska komma och hämta henne här under dagen." En annan anmälare skriver liknande om en annan flickas oro att bli bortförd och omskuren under sommaren: "X har mot sin vilja börjat bära huvudduk och berättar att föräldrarna fixat ett pass.”

I ett ärende är en ung tjej hotad av familjen eftersom de menar att hon skadar familjens heder: "X har hotats att bli bortgift, hot om fysiskt våld, om att bli mördad och uppmanats att begå självmord." I en annan anmälan beskrivs en ungdoms mycket begränsade liv och hur ungdomen inte längre vill leva: "X får inte äga en mobiltelefon, klä sig som x vill eller umgås med vänner utanför skolan. Pappan har även uttryckt att x kommer att bli bortgift i hemlandet i framtiden. X har uttryckt att x mår väldigt dåligt över sin levnadssituation och att x ibland tänker att det skulle vara bättre att avsluta sitt liv. När x har försökt säga ifrån så har x blivit hotad och slagen."

En tjej som blivit kär i en svensk kille vågar inte berätta om honom av rädsla för pappan. "För pappan är det väldigt viktigt att respektera kulturen och traditioner från hemlandet, ha gott rykte bland landsmän boende här. X går ständigt runt och är rädd för att pappa ska få veta, att någon ska se dom."

I en anmälan berättas om en flicka som inte får delta i idrott eller duscha med de andra barnen. När socialtjänsten gjorde hembesök upplevdes flickan vara "familjens betjänt". Socialtjänsten upptäckte också att familjen via mobilen avlyssnat enskilda samtal som flickan haft med handläggaren.

I flera anmälningar beskrivs hur barn/ungdomar inte får gå på fritidsaktiviteter, ha vilka intressen de vill eller själv välja gymnasieinriktning. I ett par anmälningar beskrivs att barnet/ungdomen upplever det mycket jobbigt med kulturkrocken mellan familjens och det svenska samhällets värderingar.

Vanligast är att skolpersonal, så som lärare eller kuratorer, gjort orosanmälningarna. I de allra flesta fall har barnet själv vittnat om sin livssituation, men i något fall är det ett oroligt syskon som berättat.

Kontroll över kvinnans kropp

Hedersförtryck handlar till stor del om kontroll över kvinnans kropp, men även pojkar drabbas. Den förtryckta får inte ha sex innan äktenskap, får oftast inte själv välja partner, fritidssysselsättningar, vänner eller kläder. Den som revolterar anses dra skam över hela familjen. Länder med hederskultur finns särskilt i Mellanöstern, Nordafrika och södra Asien. Det är inte kopplat till någon särskild religion.

Kartläggningen Ung 018 som gjorts i Uppsala besvarades av drygt 1 000 niondeklassare, och visade på ett utbrett hedersförtryck bland flickor med utrikesfödda föräldrar. Ungefär var femte ungdom i studien har två föräldrar som är födda utanför Norden, majoriteten i Mellanöstern.

Experter tror att cirka 240 000 unga i Sverige lever under hedersförtryckande normer.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om