Anonyma ansökningar gav kvinnor och invandrare fler jobb
Kvinnor och invandrare har 40 procent större chans att få komma till anställningsintervju om jobbansökningarna inte innehåller uppgifter om kön och ursprung.Det visar en undersökning från IFAU i Uppsala som publiceras påonsdagen.
David Giuffrida är helsvensk men har ett utländskt efternamn vilket lett till att han utsatts för diskriminering.
Foto: Pelle Johansson
Forskarna har studerat ett försök med anonymiserade tjänsteansökningar i Göteborgs kommun. 1 400 jobbansökningar hade avidentifierats så att arbetsgivaren inte kunde se kön eller etniskt ursprung för den som sökte jobbet. Materialet jämfördes sedan med 2 100 ansökningar som utformats på sedvanligt sätt.
Resultatet blev att cirka 40 procent fler kvinnor och personer med invandrarbakgrund ombads komma till intervju när man använde avidentifierade ansökningar jämfört med när sedvanliga ansökningar skickats in. Skillnaden är statistiskt säkerställd.
Vid flera statliga myndigheter pågår försök med den här typen av avidentifierade ansökningar för att undersöka om modellen bör införas i stor skala. Olof Åslund vid IFAU som tagit fram rapporten, ser både för- och nackdelar med ett sådant system.
- Raderas uppgifter om ursprung och kön i ansökningarna lägger arbetsgivaren större fokus på den sökandes utbildning. Men många arbetsgivare som testat det här är negativa. De tycker att det leder till ökad administration och de menar att de i första hand ser till den sökandes kompetens och inte till kön eller ursprung, framhåller Olof Åslund.
En annan komplikation med avidentifierade ansökningar är att man måste ta bort i vilket land och vid vilket universitet den aktuella personen studerat och det kanske alla inte är intresserade av.
Vid en annan svensk studie som presenterats i år skickade forskarna i väg fiktiva jobbansökningar. De arbetssökande uppgavs vara dels personer med ett svenskt namn, dels personer med ett arabiskt namn. Andelen som kallades till en anställningsintervju var 50 procent högre bland dem med svenskklingande namn.
Vid Arbetsförmedlingen i centrala Uppsala står David Giuffrida och lägger in en jobbansökan på datorn. Han är född i Sverige men har ett italienskt efternamn eftersom hans far är från Sicilien. Han har själv varit med om att diskrimineras på grund av sitt namn, fast i Norge.
- Jag ringde på en hyreslägenhet men fick svaret att den var uthyrd. Hyresvärden lät så konstig så jag ringde igen men presenterade mig då som David Svensson, min mammas efternamn. Då var lägenheten ledig.
David Giuffrida tror det finns en viss risk att han kan sållas bort på grund av sitt efternamn när han söker jobb.
- Inte om de pratar med mig och hör att jag inte bryter men om de bara ser mitt namn på en ansökan finns kanske en liten sådan risk.
Han tycker att idén med avidentifierade jobbansökningar verkar vettig.
- Alla ska ha samma chans.
Så jobbar vi med nyheter