Efter semestern står det klart: vi hade i alla fall tur med vädret. Det kan till och med vara så att supersommaren 2014 lyckats med konststycket att kratta manegen. Att värmeinjektionen banat väg för en piggare och gladare höst.
En som vet vad vädret gör med oss är Åsa Rasmussen, meteorolog på SVT.
– De flesta jag träffat har varit väldigt nöjda, säger Åsa Rasmussen.
På försommaren var det ett helt annat läge, med kyla och regn, om nu någon minns det. Då, strax efter midsommar fick Åsa Rasmussen mejl från ilskna semesterfirare som ifrågasatte vad det var för skitväder hon ordnat och som anklagade henne för lögner och svek. "Säg vilket år solen kommer", och "Sommaren är kort, ni ljuger om sol" stod det i ett mejl, som blåstes upp i kvällspressen under rubriken "Väderhat mot meteorologer". Och i fjol var det många som var ledsna och besvikna över en regnig sommar. Hösten blev långdragen och Åsa Rasmussen märkte att folk mådde sämre.
– Jag tror absolut att en solig sommar är bra för själen. Man blir mer avstressad. Även om det var så varmt att man knappt orkade göra något, vilade man ändå ut.
Men hur länge kan vi leva på effekten av en fin sommar? Är det bara en tillfällig energikick, eller ger det konstant energi?
Frågan går till Giorgio Grossi , forskare vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.
– Det ligger inte i vår natur att vara nöjda. Tyvärr, svarar Giorgio Grossi.
Hjärnan är av överlevnadsskäl inställd på att se de mer negativa än det positiva.
Förändringar uppåt eller neråt i humöret kan visserligen förändras av en yttre händelse, som att man haft en skön semester, köpt en ny jacka eller åkt på en resa. Sen återgår man till sitt gamla vanliga humör.
– Det som är gemensamt är att alla lyckokickar förändrar sinnesstämningen tillfälligt, säger Giorgio Grossi.
Allt som triggar igång belöningssystemet klingar snabbt av eftersom vi är skapta för att inte vara nöjda med ett tillfälligt lyckorus. Det måste upprepas, för att vi ska överleva som art. Om belöningen inte upprepas, infinner sig en tristess, som i sin tur ger ett sug efter mer.
– Det visar att vi människor snabbt glömmer och att vi ständigt behöver mata vårt belöningssystem för att njutningseffekten ska återuppstå, säger Giorgio Grossi.
I en studie för några år sedan visade det sig att personer som var utbrända innan semestern mådde bättre efter semestern. Det hjälpte att vara ledig. Men halva effekten var borta efter några dagar. Efter några veckor var man tillbaka på ruta ett. Förklaringen till det här är att vi, efter semestern, snabbt faller tillbaka i gamla beteendemönster som gör att den energi man fått av semestern snabbt töms ut.
Den som varit ute mycket i sommar har utvecklat D-vitamin, som bildas i huden när solen lyser på oss. D-vitamin kan motverka akut depression, den ger också en rad andra fysiska och psykiska hälsovinster, visar forskning.
– Men lagringen räcker inte för evigt, möjligen bara en bit in på hösten, säger psykologen Jenny Jägerfeld.
Men visst kan härliga sommarminnen göra vardagen lättare i höst. Om man nu haft det så härligt som man borde, enligt folks förväntningar.
– I sociala medier är det lätt att jämföra sig med andra. Läser man allt fantastiskt som andra upplever finns risken att man mår ännu sämre om man inte kan matcha det, säger Jenny Jägerfeld.
En solig sommar ser hon som mer demokratisk än en blandsommar.
– För många har det varit jättehärligt, även för de som inte har råd att resa bort, de har kunnat sola och bada ändå.
Rekordsommaren har också fått Uppsalabon Amir Sarsour att fundera över folks väderhumör.
Han kom till Sve rige som palestinsk flykting från betydligt varmare breddgrader för 36 år sedan, en augustidag 1990. Amir Sarsour , som tvingades lämna hemlandet Syrien, förvånades mest över ljuset, som aldrig ville försvinna.
Hur vi svenskar mår, menar han, är starkt kopplat till de fyra årstiderna. När blommor blommar, ja då blommar vi också upp.
– Det finns sommarhumör och vinterhumör. Jag har själv fått det med åren, säger han med ett skratt.
Just i år tror jag absolut att människor kommer att ha kvar en känsla av välbehag lite längre.