Den slutsatsen drar Statens beredning för medicinsk och social utvärdering i en ny rapport.
– Många frågor återstår visserligen att besvara kring arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär, men redan nu finns mycket forskningsbaserad kunskap som kan användas för att förebygga artrosbesvär kopplade till arbetet, säger Eva Vingård, professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet och ordförande för projektgruppen bakom rapporten.
Projektgruppen har sållat fram och detalljgranskat 35 vetenskapliga studier som bedömts hålla tillräckligt hög kvalitet för att kunna påvisa samband mellan faktorer i arbetet och risken för artros.
Faktorer som ökar risken för artros, både för kvinnor och män, är enligt rapporten arbete i knästående eller stående ställning (knäartros), arbete i böjd eller vriden position (höftartros) och arbeten som innehåller mycket lyft och bärmoment (både knä- och höftartros).
Att sitta i arbetet är däremot kopplat till sänkt förekomst av artros i knäna.
Artros kan uppstå i vilka leder som helst, men enligt SBU-rapporten saknas studier som kan besvara frågan om arbetsmiljön har betydelse även för artros i andra delar av kroppen.
– Detta är viktiga uppgifter för framtida forskning. Vi efterlyser också forskning för att ta fram gränsvärden för hur mycket av olika arbetsmoment som krävs för att lederna ska ta skada liksom interventionsstudier kring om riktade förändringar i arbetsmiljön minskar artrosrisken, säger Eva Vingård.