Personalen på socialtjänstens enhet för barn och familj har larmat om förhållandena sedan 2011, men det som gjorts har haft liten effekt. Så sent som i december gjorde Akademikerförbundet SSR och Vision en gemensam anmälan till Arbetsmiljöverket där förbunden konstaterade att arbetssituationen på barn- och ungdomsenhet norr är ”väldigt dålig” med en personalomsättning på 50 procent. Personalen har stressymptom som håravfall, huvudvärk och sömnsvårigheter. Vissa gråter för att de inte hinner med sitt jobb. I en undersökning av Akademikerförbundet framkom nyligen att varannan socialsekreterare uppger att de inte kan arbeta rättssäkert.
– Det har lett till en väldigt pressad situation. Vi på norr är det största distriktet med 80 000 av Uppsala kommuns 200 000 innevånare. Vi hjälper barn och familjer med komplex problematik och vi har haft det tungt länge, säger My Eriksson socialsekreterare och förtroendevald för Akademikerförbundet, SSR.
Sedan årsskiftet har arbetsgivaren vidtagit vissa åtgärder på barnenhet norr och från första mars vid ungdomsenhet norr. Men My Eriksson anser att det gått för kort tid för att göra en utvärdering.
– Nu har arbetsmiljön blivit sämre i ytterligare två distrikt. De signalerar att de också har en tung arbetsbörda med hög arbetsbelastning och stress, säger hon.
I en ny undersökning från Akademikerförbundet, SSR överväger 79 procent av socialsekreterarna i Uppsala att byta yrke.
Samtidigt ökar antalet ärenden. Under 2014 tog socialtjänsten emot 4600 anmälningar om barn som far illa, en ökning med cirka 20 procent.
– Men vi har inte fått personalresurser för att klara av att möta den. Samtidigt har administrationen bara ökat. Allt ska dokumenteras och det tar tid, säger skyddsombudet Johannes Regenthal.
Nu har fått 14 nya tjänster sedan 2010?
– Ja, men det är ändå inte i relation till ökningen av antalet ärenden. Uppsala växer ju som stad.
Den höga personalomsättningen har lett till brist på erfaren personal. Många nyanställda kommer direkt från socionomutbildningen. Det ökar ansvaret för de som jobbat länge.
– Vi blir en sorts handledare för dem, mentorer. Det sker samtidigt som de ärenden vi tar hand om har blivit tyngre. Det är bra att vi får ny personal. Ingen skugga ska falla på dem. Det här är ett komplext och svårt jobb som tar tid att lära sig praktiskt. Vi måste få en stabil arbetssituation. Det har vi inte idag, säger My Eriksson.
Det drabbar i förlängningen också de hjälpsökande familjerna som inte får någon kontinuitet i kontakterna med socialtjänsten.
– Vi vill ju hjälpa människorna vi möter, det är vårt jobb. För att få fram den information som krävs för att ge hjälp och stöd måste det finnas tid för samtal med barn och föräldrar om deras situation. När inte den tiden finns ökar risken för att vi inte gör en korrekt bedömning av vilka insatser som behövs för en förändring av deras livssituation. En till synes enkel anmälan om skolfrånvaro kan visa sig vara en jättekomplex historia som kräver massor av tid och insatser från socialtjänsten, säger My Eriksson.
Är läget idag sådant att en olycka som den som hände i Karlskrona där brister i socialnämndens handläggning bidrog till att en åttaårig flicka dog av våld i hemmet skulle kunna ske?
– Jag önskar att jag kunde säga att det inte skulle kunna ske här i Uppsala. I exemplet från Karlskrona handlade det om flera samspelande faktorer, där både socialtjänst, skola och polis var inblandade.
Vad behöver göras?
– Först och främst måste vi få mer personalresurser och en minskad arbetsbelastning. Därefter finns en mängd saker som kan göras för att förbättra kvaliteten och rättsäkerheten i arbetet, säger My Eriksson och Johannes Regenthal.