Arbetsro bristvara i kontorslandskap

Stress, tappad koncentration och bråk, samt hög personalomsättning är några av de problem som dessa studier pekar på. Forskaren, Vinesh Oomen vid Queensland University of Technology i Brisbane, har också funnit studier som tyder på att högt blodtryck, förkylningar och influensa är vanligare bland anställda i kontorslandskap.

Men i försäkringskassans relativt nybyggda kontorslandskap på Strandbodgatan i Uppsala råder lugn och harmoni. Kanske för att många denna helt vanliga onsdagsförmiddag är på möten på andra håll.
De ljusa björkmöblerna är placerade i en rad vid fönstren och ljud tycks sugas upp av de grå heltäckningsmattorna. Alla stolar står åt samma håll, ungefär som på en buss, med undantag av chefernas arbetsplatser som är vända åt motsatt håll. Tysta rum, där medarbetarna kan dra sig undan för till exempel känsligare telefonsamtal, finns inåt, mot mitten av landskapet. Därför är dessa rum fönsterlösa.

Kopieringsapparater och printers finns i liknande rum.
- Jag hade enskilt rum när vi huserade i S.t Per och det var helt klart mer arbetsro i det. Men det finns andra fördelar med att sitta i landskap. Det är till exempel lättare att slänga ur sig en fråga till en kollega, säger Birgitta Lindberg som är personlig handläggare på försäkringskassan.
Någon skillnad vad gäller hälsan har hon inte märkt.
- Jag är i stort sett aldrig sjuk, säger hon.
Beslutsfattare Leif Tilgus har också provat både eget rum och landskap på jobbet och han har heller inte märkt någon skillnad vad gäller hälsan.
- När det gäller diskussioner med medarbetare får man respektera att det sitter andra omkring och gå undan. Män har också djupare basröst som kan höras bättre i kontorslandskapet. Där får vi tänka oss för, säger han.

Elin Segerquist som är personlig handläggare tycker att en av poängerna med att sitta i landskap är att man kan lära sig av kollegerna hur man kan hantera kontroverser som kan uppstå i telefon. Hon tycker också det är enkelt om man behöver fråga något.
- Men eftersom jag är socialt lagd kan jag förstå att andra kan störas när jag pratar med kolleger som passerar.
Försäkringskassan har funnits i sina lokaler sedan maj 2007. Personalen var engagerad i de nya lokalernas utformning långt innan flytten till dem.
- De flesta ville ha eget rum, men inte riktigt alla. När vi bestämde att precis alla skulle sitta i kontorslandskap utbröt ramaskrin. Men nu tror jag att de flesta är nöjda, säger Sarita Linderborg, avdelningschef på försäkringskassan i Uppsala.

Om hon själv har något samtal med en medarbetare försöker hon nästan alltid att ta det i ett tyst rum - så att de anställda ska uppleva att det inte är så speciellt, att de är föremål för extra känsliga samtal. Hon berättar också att ett par hörselskadade medarbetare kommer att få avskiljande skärmar, men att annars är det inte tillåtet att ha det här, inte ens för de högsta cheferna.
- Efter flytten blev det en förbättring med luften, den blir lätt dålig i smårum. Men det finns en del som klagar på att det antingen är för varmt eller för kallt. De mycket frusna har nu fått elelement vid sina arbetsplatser, berättar Sarita Linderborg.

Hon tycker dock det är viktigt att de gemensamma reglerna gås igenom regelbundet tillsammans med personalen, att man gemensamt ställer sig frågan om och hur det fungerar.
Det mesta runt försäkringskassans kontorslandskap verkar genomtänkt och stämmer överens med flera av de saker som den svenska forskaren Alexandra Moore framhåller när det gäller denna form av kontorsutformning. I sitt avhandlingsarbete vid Luleå tekniska högskola håller hon på att undersöka hur kontorsmiljöer påverkar arbetsresultat.

Parallellt arbetar hon som inredningsarkitekt och ritar just kontorsmiljöer.
- Det finns ett allvarligt problem med kontorslandskap och det är medarbetarnas integritet. Vem som helst som passerar kan läsa på dataskärmen vad du sysslar med. Det kan höras vad du säger i telefon och till andra, säger hon.
- Gemensamma regler och disciplin är helt nödvändigt. Ett sinnesorgan som faktiskt aldrig vänjer sig är hörseln. Oönskat buller och överhörning kan i förlängningen leda till utmattningsdepression. Alla har heller inte riktigt samma behov av ljus vid arbetsplatsen. bli man äldre behövs mer och det kan bli problem om ljussättningen är gemensam.

Det finns flera ganska enkla sätt att utveckla kontorslandskap till det bättre. Hon talar exempelvis om att levande, stora, gröna växter, skapar bättre luft och minskar upplevelsen av att slemhinnorna blir torra. Hon tycker det sällan blir bra att blanda olika yrkesgrupper i samma hav. När det gäller spridning av bakterier och virus tycker hon att det egentligen är frågor som inte rör utformning av kontorslandskap.
- Problemet är snarare sjuknärvaro. Många har inte råd att var hemma när de är sjuka, eller tycker inte att de kan eftersom arbetet blir lidande. Detta tror jag vi behöver prata mer om i vårt arbetsliv.

Om tio år tror hon att kontorslandskapen utvecklats ytterligare. Företagsledningarna tycks redan nu vara medvetna om att allt bättre arbetsmiljö ger bättre arbetsresultat och kan till och med bli till ett argument som lockar till sig mer kvalificerad arbetskraft. Kanske fler arbetar hemifrån i större utsträckning än nu också.
- Det viktigaste för alla som arbetar i kontorslandskap är att man tillsammans skapar en tillåtande atmosfär. Det ska vara roligt på jobbet, tycker Alexandra Moore.

Arbetsro bristvara i kontorslandskap

Öppna kontorslandskap har funnits i nästan femtio år. För dem som arbetar i dessa stora rum finns både för och nackdelar. En australisk forskare har gått igenom flera studier som gjorts om öppna kontorslandskap och funnit att nackdelarna överväger för de anställda.