I ett mejl från näringslivschef Eva Sterte till fastighetschef Sven-Gunnar Dahlqvist och arenabolagets vd Staffan Littmark som UNT tagit del av skisseras på en gemensam strategi för hur avsiktsförklaringen ska hanteras för att ingen ska få insyn i arenabolagets ekonomiska beräkningar. I mitten av maj skickade kommunens konsult, advokatbolaget Mannerheim & Swartling, in den till Näringsdepartementet som belagt det mesta som rör optionsavtalet med sekretess.
– Kommunen har begärt sekretess. Det handlar om affärsförhållanden som anses hemliga, säger departementssekreterare Magnus Lindbäck som handlägger ärendet.
Näringslivschef Eva Sterte tycker det är naturligt.
– Det handlar ju om bolagets affärsplan och affärsverksamhet. Den kan vi inte gå ut med offentligt. Samtidigt måste vi redovisa kalkyler och beräkningar för EU så att kommissionen kan göra en bedömning. Därför måste stora delar av handlingen sekretessbeläggas, säger hon.
Men är det kommunens uppgift att medverka till att minska insynen i projektet?
– Det är kommunen som har haft uppdraget att sköta överklagandet i förvaltningsrätten och till EU-kommissionen. Det är vi, inte bolaget, som måste driva det. I den processen måste bolaget kunna lita på att vi inte offentliggör deras affärsplan. Vi har ett gemensamt mål att bygga Uppsala Arena och jobbar därför nära arenabolaget hela tiden. Kommunen vill ju att det här projektet ska bli av, säger Eva Sterte.
När det blir så är dock inte klart. Eva Sterte hoppas att EU kommissionen kan har ett svar klart i augusti. Magnus Lindbäck tror att det kan ta längre tid.
– Vi skickade inte alla handlingar för ett par veckor sedan, men har inte fått kontakt med rätt handläggare ännu. Hur lång tid det tar beror på om materialet behöver kompletteras. När man väl kommer till att anmälan är helt färdig så brukar det ta mellan två månader och ett halvt år för kommissionen att ge ett utlåtande, säger han.
Det innebär att det i värsta fall kan dröja en bit in på nästa år innan EU sagt sitt.