Elin Lövestam är professor i kostvetenskap, men vägrar ge enkla tips på hur vi ska äta för att vara hälsosamma.
– Jag är helt ointresserad av att ge pekpinnar kring vad folk ska äta. Det är motsatsen till vad jag jobbar med i min forskning.
Hon är professor vid institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet och har precis utnämnts till årets dietist av Dietisternas riksförbund. Bland annat får hon priset för att hon varit drivande i att utarbetat ett gemensamt språk för dietister. Det underlättar journalföringen och är viktigt för nutritionsforskningens utveckling. Hennes forskning kretsar också kring sjukdomsrelaterad undernäring hos exempelvis cancerpatienter.
– Det är patienter som mår illa, kräks mycket och tappar i vikt och då är hälsosam kost något helt annat än vad som är hälsosamt för de flesta andra. De kanske bara får i sig chokladbollar och pommes frites under en period, och då kan det vara den bästa maten.
Att vad som anses vara hälsosam mat är väldigt komplext, är en viktig utgångspunkt i hennes arbete.
– Alla vet att man ska äta nyttigt. Men mat är så mycket mer än det. Alla behöver en guldkant då och då i form av en efterrätt. Vi markerar födelsedag med tårta och påsk med påskägg. Om man glömmer de här aspekterna av mat, då kommer man aldrig att förstå varför en patient gör som den gör.
Elin Lövestam nämner mediers bantningstips som exempel på hur man hoppar över matens andra värden än de näringsmässiga. Detta menar hon kan leda till att människor driver sig själva för hårt och i stället misslyckas med att leva hälsosamt.
– Många som vill leva hälsosamt tänker antingen eller. Man äter jättenyttigt och sedan frossar man och tänker att allt är förstört och äter ännu mer så att man går upp i vikt. I stället ska man göra små hållbara lösningar där maten får vara en viktig del av livet, som att lägga till lite extra grönsaker i kosten, säger hon.
När Socialdemokraterna för ett par år sedan debatterade att barn i Sverige gick hungriga och föreslog gratis lunch på sommarlovet, skrev SvD:s Lena Andersson en krönika om hunger. Hennes tes var att inget barn i Sverige behöver gå hungrigt om föräldrarna har kunskap om hur man handlar och lagar billig mat. Hon gav havregrynsgröt som exempel på bra mat och kritiken lät inte vänta på sig.
Att summera fattiga människors situation i ett recept på havregrynsgröt och förklara att hämtpizza och pommes är ett dyrt sätt att lösa sin hunger, det missar hela klassperspektivet ansåg bland andra Ann Heberlein. Elin Lövestam menar att den typ av helt näringsbaserad syn på mat som Lena Andersson gav uttryck för missar viktiga delar av vad mat är och varför vi äter.
– Lena Andersson hade skalat bort allt det känslomässiga och kulturella kring maten och så kan man ju inte leva ett liv. Min forskning handlar mycket om att skapa förståelse för känslorna kring mat. Jag har träffat människor som fått smaksinnet förstört efter covid. När chokladen man älskar smakar avlopp, då förstår man hur viktig del av livet mat är.