Årets val kommer att gå till historien

Donald Trump har uppmanat anhängare att gripa till våld. Han har ifrågasätt legitimiteten i valet. Och han har hotat fängsla sin motståndare, Hillary Clinton, om han skulle vinna. Men det allra allvarligaste är hans ifrågasättande av Nato. Det säger Li Bennich-Björkman, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

– Det är oerhört allvarligt för hela Europa och rubbar hela den geopolitiska balansen i vårt närområde. För mig är det här ett mycket större hot än något annat han hotat med. Det är det största hot Europa varit med om sen andra världskriget, säger hon.

Hon säger att Nato i dag hindrar Ryssland att agera gentemot Baltikum och Finland.

Genom sin position som överbefälhavare är detta också en fråga där den amerikanska presidenten har ett större handlingsutrymme än i många andra frågor där maktdelningen ger kongressen ett större inflytande.

Att Trump redan före valet säger att det är riggat och att han inte kommer att acceptera en valförlust är något aldrig tidigare skådat i amerikansk politik.

– Det är ett problem i många omogna demokratier att man inte accepterar en valförlust. Men att en kandidat i USA, en av världens äldsta demokratier, på det här sättet öppet ifrågasätter hela proceduren är helt unikt. Och att han även ifrågasätter det redan innan det har skett verkar vara höjden av dumhet. Det ger honom sämre legitimitet även om han skulle vinna, säger Li Bennich-Björkman.

Hur Trumps anhängare kommer att hantera en förlust är också osäkert. Trump har med en våldsam retorik uppmanat dem att övervaka vallokalerna. Men om det också får dem att verkligen göra allvar av hoten vet man inte.

– Steget att verkligen gripa till våld är stort. Många får utlopp för den ilska de känner genom att rösta på Trump. Och det finns ingen tradition att gå ut på gatorna och slåss. Jag tror att de efterverkningarna kan bli ganska små, säger Li Bennich-Björkman.

Men en allt våldsammare retorik ökar risken för faktiskt våld, enligt Jon Viklund, lektor i retorik vid Uppsala universitet.

– Steget från ord till handling minskar när språket fylls av hat och våldsamheter. Det visar också Trumps valmöten, säger han.

Jon Viklund tror också att många väljare har en ganska dålig koll på vad kandidaterna egentligen tycker, delvis för att personfrågorna kommer i förgrunden.

– Många tar också till sig valet som ett slags underhållning och valrörelsen framställs genom en parodisk skrattspegel. En hel del ser inte själva debatterna utan Saturday Night Lives parodier på dem.

Särskilt i talk shows och underhållning finns i medierna en kraftig slagsida mot Clintonsidan. Och det är ett av skälen för Trump att hävda att valet är riggat.

– Trumps väljare får bilden av att all media motarbetar honom. Det lär påverka denna grupps förmåga att gå vidare och acceptera valresultatet, säger Jon Viklund.

Den stora frågan efter valet kommer att vara hur klyftan mellan de olika sidorna i den amerikanska politiken ska överbryggas. I mycket är det en svårlöslig konflikt, enligt Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier. Och de missnöjda väljargrupper som Trump lyckats fånga in med sin kampanj har redan förlorat slaget om det amerikanska samhället.

– Marken gungar under den här gruppen och det är väldigt svårt att tillfredsställa den, både ekonomiskt och kulturellt. Den demografiska förändringen av samhället gör att de vita amerikanerna efter halvsekelskiftet kommer att vara under 50 procent. Och i frågor som handlar om samkönade äktenskap och livsstilsfrågor har det skett en väldig omsvängning på kort tid. Det gör att många inte känner igen sig i sitt eget land, säger han.