Arkeologen Andreas Forsgren vid en del av det stora boningshuset som grävts fram.
Sedan i våras pågår en arkeologisk utgrävning öster om E4:an, i höjd med Kometvägen i Fullerö. Här ska det framöver byggas fastigheter, men innan det projektet tar fart måste fornminnen tillvaratas och dokumenteras.
–Vi har också grävt fram lämningen av ett boningshus, ett så kallt långhus, som är cirka 30 meter långt. Vi har fått fram större delen av det. Alltså att man kan se var till exempel väggar och ingång och eldstäder fanns, säger Andreas Forsgren, biträdande projektledare på Stiftelsen Kulturmiljövård.
Runt huset har en rad andra fynd gjorts i form av kokgropar, keramik, benrester och annat avfall. I det långa boningshuset tror man att en stor familj i flera generationer kan ha bott och intill denna bostad kan det ha funnits uthus, förråd och ställen för boskapen. Fynden som görs ska senare dokumenteras och analyseras men arkeologerna tror att fornminnena är från sen bronsålder eller tidig järnålder, alltså för ungefär 1 500–3 000 år sedan.
– Det är häftigt att undersöka människors vardag på det här viset. Hur forntidsmänniskan levde. Vi hittar ju inte värdefulla smycken eller vapen som görs vid utgrävning av gravar. Här har man i stället flyttstädat innan man begett sig iväg och det som är kvar är vardagsföremål, säger Sofia Sjöberg, projektanställd arkeolog.
Arkologerna Andreas Forsgren och Sofia Sjöberg gräver fram vardagslivet för 3 000 år sedan.
Och hur hade bronsålderfamiljerna det egentligen då? Innan snabbköpen och mikrovågsugnar fanns i var mans närhet. Rätt bra ändå om man får tro arkeologerna på plats.
– Det var nog inte så eländigt och fattigt som man kan tro. Vi har hittat benrester från tamboskap och vi kommer säkerligen hitta korn av sädesslagen man odlat när vi analyserar jordproverna. Visst kunde skördar slå fel ibland, men det verkar ändå som att det fanns bra tillgång till mat – och ett stort hus att bo i.
Förutom fynd kopplat till den aktuella boplatsens bronsålder har det även hittats andra intressanta saker från tidigare tidsepoker. Bland annat ett kopparmynt från mellan 1666-1686, det vill säga under Karl XI:s tid.
Utgrävningarna riktar in sig på yngre bronsåldern till äldre järnåldern.
Kopparmynt från 1600-talet har också hittats på platsen.
– Det kan vara en piga eller dräng som bott i närheten och tappat den här. Vi har även hittat fina dräktsknappar från 1700 eller 1800-talet. Så det tyder på att människor har bott här inte bara under bronsåldern utan under många olika sekler.
I höst eller vinter kommer resultatet av utgrävningarna presenteras för allmänheten i form av föreläsningar på bibliotek i Storvreta eller Uppsala.
I närheten av bonigshuset har kokgropar hittas. I groparna användes upphettade stenar som sedan värmde upp maten.
Ben från kor, flinta som använts för att göra upp eld, kopparmynt och knappar har hittats.