Personalkostnaderna finansieras med hjälp av pengar från Kulturarvslyftet och Riksantikvarieämbetet. Totalt är det nio personer som är projektanställda.
-Varje litet fynd är en viktig pusselbit. Vissa fynd har inte rörts på 40 år. Fynden läggas i nya askar av syrafri kartong och får ett skyddande lager med silkespapper. Det är ett jättejobb, säger museichef Ted Hasselbom.
I museets källare sitter Harriet Borgman från Märsta och Marika Wennebrg från Sigtuna.
-Just nu håller jag på med fynd från Olof Palmes den äldres grävning från 1915.
Han var farbror till stadsministern. Han var verkligen noggrann. Varje fynd är fint dokumenterat med en lapp i det här kartoteket. Varje fynd, till och med järnnitar, har ett eget fyndnummer, säger Harriet Borgman.
Hon har inte sysslat med arkeologi tidigare. Till nästa sommar skulle hon vilja vara med på en arkeologisk undersökning för att se hur arbetet går till. Hon skulle även vilja läsa arkeologi på Universitetet.
-Ibland när man håller i fynd får man en känsla av den person som ägde det för tusen år sedan. Historien är inte längre anonym utan personlig, säger Harriet Borgman.
Det är en uppfattning som Marika Wennberg delar. Inte heller hon har jobbat med arkeologi tidigare.
-Nej, arkeologi är en hobby. Jag jobbar vanligtvis med inredning säger Marika Wennberg.
Arbetsledare är arkeolog Anders Söderberg.
Hur är det att jobba med personal utan arkeologisk bakgrund?
-Det är fascinerande. Den här typen av föremål har man i regel tidigare bara sett bakom glasmontrar på museer. Nu får de själva hålla och sortera fynden. De visar en otrolig vördnad och respekt för fynden och förstår hur viktigt det är att allting blir rätt, säger Anders Söderberg.
Totalt är det 120 000 fynd, varav 80 000 ligger i små askar, som ska packas om. Därefter ska de transporteras och packas upp i de nya och klimatanpassade lokalerna.
-Jag tror inte det finns något annat museum med tipp topp lokaler. Det blir tre rum som är klimatanpassade för olika typer av fynd, säger han.
Under arbetet har flera fynd gjorts bland fynden. Det handlar om föremål som har varit felmärkta eller som inte märkts upp alls. Ett av dessa fynd är ett mysterium och en arkeologisk sensation.
-Det låg ett litet silvermynt i en ask. Den enda informationen som fanns var texten ”Eriksund”. Myntet är grekiskt och präglat på Rhodos på 450-talet f.Kr. Är det äkta så är det en arkeologisk sensation. Jag tror inte att ett sådant mynt tidigare har hittats i Sverige. Romerska och arabiska mynt påträffas rätt så ofta, men inte grekiska, säger han.
Vad får dig att tvivla?
-Det är ett osannolikt fynd. Och varför Erikssund av alla platser. På ena sida finns en bild av solguden Helios och på den andra sidan en lilja. På liljans ovansida kan man med förstoringsglas se ett bakåtvänt E. Jag vet i dagsläget inte om det där e:et ska vara där eller om det helt enkelt är en souvenir. E:et skulle i så fall vara en markör från tillverkaren om att myntet inte är äkta, säger Anders Söderberg.
Jens Flyckt