Arvsfondsmålet avslutades i hovrätten
Var den 36-årige juristen från Uppsala hjärnan bakom en av landets största svindlerier med falska testamenten, eller har han utsetts till syndabock av övriga i härvan? Det får nu Svea hovrätt grubbla på, sedan rättegången om arvsfondsvindeln avslutades på fredagen.
- Han har pekats ut av de andra och använts som en lämplig syndabock, säger mannens försvarare, advokat Leif Ericksson. Överlag tycker alla försvarare att tingsrätten hamnade väldigt högt i straffvärde, jämfört med motsvarande mål.
Arvsfonden förvaltar pengar från avlidna som inte haft nära släktingar och inte testamenterat sina tillgångar till någon annan. Pengarna används sedan till verksamhet för personer med funktionshinder. Omkring 300 miljoner kronor delas ut årligen.
Enligt åklagaren har gärningsmännen framställt falska testamenten som presenterats efter dödsfallen, med resultat att pengar, fastigheter och andra tillgångar i stället hamnat hos svindlarna. Totalt ska de ha kommit över värden för minst 50 miljoner kronor, som rätteligen borde ha tillfallit arvsfonden. Härvan avslöjades efter ett anonymt tips sommaren 2007 och polisen började i all hemlighet utreda fallet.
Tre personer med anknytning till Uppsala dömdes i tingsrätten, bland dem en tidigare dörrvakt som genom ett förfalskat testamente fick ärva en avliden kvinnas fastigheter i Uppsala och Göteborg, värda mångmiljonbelopp.
36-åringen reste hösten 2007 till Thailand för att arbeta och valde att stanna kvar utomlands när polisens tillslag mot övriga misstänkta blev känt. Han anhölls i sin frånvaro och greps i mars 2008 av thailändsk polis och fördes till Sverige.
Så jobbar vi med nyheter