Åtgärder stoppade bakteriesmitta

Det står klart efter att mer än 5 000 tarmprover rutinmässigt tagits från alla patienter vid ett tiotal sjukhusavdelningar, oavsett om de visat några symtom på att vara smittade eller inte.
– Väldigt positivt att våra åtgärder haft effekt. Men ska nya utbrott med resistenta tarmbakterier kunna förhindras måste vi satsa mer på att utforma sjukhusen så att smitta inte sprids, säger Birgitta Lytsy, hygienläkare i Uppsala län.
Mellan 2005 och 2008 pågick ett svårbemästrat utbrott vid Akademiska sjukhuset med infektioner orsakade av resistenta så kallade ESBL-bakterier. Sådana bakterier är mycket svårbekämpade eftersom de tillverkar ett ämne som bryter ner flera viktiga antibiotika.

Först efter nära fyra år kunde utbrottet vid Akademiska sjukhuset kvävas.
– Vi blev därför mycket oroliga när i början av året en handfull patienter med urinvägsinfektioner visade sig vara smittade av samma sorts ESBL-bakterier som orsakat tidigare utbrott. Vi befarade att ett nytt stort utbrott var under uppsegling, säger Birgitta Lytsy.
Utöver att på nytt uppmana all personal att följa gällande hygienrutiner för till exempel handdesinfektion och skyddskläder drogs också patienterna på sjukhusavdelningarna med störst risk för smitta in i smittskyddsarbetet. De fick till exempel skriftlig information med uppmaningen att vara noga med handhygienen i samband med måltider och toabesök.
Samtidigt drogs en omfattande provtagning igång.Tarmprover för bakterieodling togs en gång i veckan på alla patienter på ett antal avdelningar och även i samband med att patienterna skrevs ut från sjukhuset.
– Vi kan i dag konstatera att de åtgärder som sattes in haft effekt. Samtidigt vet vi att förekomsten av ESBL bland människor ute i samhället ökar och att risken hela tiden finns att sådana bakterier på nytt kan spridas mellan patienter på sjukhuset, säger Birgitta Lytsy.

Men det kanske inte räcker med att upprätthålla goda hygienrutiner för att förhindra smittspridning om patienter med ESBL läggs in på sjukhuset.
– Sjukvårdspolitiker måste inse att det finns ett akut behov av resurser för att klara det framtida hotet med resistenta bakterier. Det kommer att behövas fler enkelrum och fler toaletter. Antalet vårdplatser måste säkras. Överbeläggningar och ständiga omflyttningar på grund av vårdplatsbrist utgör en klar risk för smitta, säger Birgitta Lytsy.

På måndagen startade  i Uppsala en internationell konferens kring möjligheterna att möta hotet med resistenta bakterier.